Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhållit af ett eller annat för utg. vägande skäl. — Knappast
till något kraf har i denna bok mera hänsyn tagits än till de
intagna styckenas njutbarhet för de afsedda läsarne. Men
härvidlag kunna meningarna vara mycket delade. Utg. har under sin
mer än tjuguåriga lärareverksamhet gjort en mot rec:s
uppfattning alldeles stridande erfarenhet, den näml., att ungdomen
verkligen kan finna behag i läsningen af så föråldrade dikter
som »Västgötalagen» (d. v. s. utdrag därur), »Erikskrönikan»
(likaledes utdrag) och Birgittas »Uppenbarelser», för att icke nämna
Stiernhielms »Hercules», Runii »Rimdantz», G. Dahlstiernas »Giöta
kiämpavisa» m. fl. a. stycken. Men visserligen har
intresset-olika grader. Icke kunna de nu nämnda styckena bereda en
läsare, han må vara ung eller gammal, samma njutning som
t. ex. Tegnérs och fru Lenngrens dikter. Om, såsom rec.
förordar, grundsatsen »Non multa sed multum» skall med
stränghet fa8thållas, hur skall då undervisningen i litteraturhistoria te
sig? Skola lärjungarne i så väl litteraturhistorien som den sv.
historien läsa om t. ex. de gamla landskapslagarna, rimkrönikorna,
Birgittas »Uppenbarelser», Stiernhielms m. fl:s diktning utan att
få den allra ringaste föreställning om dessa alsters beskaffenhet,
eller skola de alls icke höra talas om dem? I det sistnämnda
fallet är utg. alldeles med om alla de nämnda litteraturprofvens
och ännu många andras, slopande. Men när det kommer till
kritan, torde rec. ej visa sig strängare vid utgallring än utg.,
enär han gärna sett, att icke blott sådana litterära storheter som
Törneros, Gosselman och Egron Lundgren blifvit representerade,
utan äfven så antikverade författare som Laurentius Petri, Peder
Svart, Johan Messenius m. fl., de senare dock icke namngifna,
men underförstådda under rec:s ord, att »reformationstiden kunde
hafva varit något mindre knapphändigt representerad!» Utg.
har här tydligen velat bjuda multum non multa genom att gifva
plats åt blott två författare, O. Petri och Gustaf Vasa.
De sista anmärkningarna gälla ordböjningen och
interpunk-tionen. Rec. klandrar, att den förstnämnda »ej helt och hållet
anslutit sig till folkskolans läsebok». Utg. får upplysa om att
hänsyn i detta afseende icke alls tagits till nämnda bok, utan
hafva författarnes egna ordformer bibehållits oförändrade. Detta
anses af somliga felaktigt, af andra riktigt, n. b. i en
litteratur-hist. läsebok. Åtminstone hittills har utg. delat den sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
