Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt man i Finland och Sverige utbildar
seminarielärarin-nor.1
Blir nu på det ena eller andra sättet seminariet utrustadt
med en skara dugande lärare, fordras därnäst tillräcklig tid för
de ungas utbildning. B&de i Finland och Sverige är kursen
fyraårig; i Finland rådde till och med en stor benägenhet att
den femårig; och meningarna voro delade endast emedan man
af vissa skäl fann det ännu nödvändigare att först upprätta
flera seminarier, innan man kunde tänka på en utvidgning af
de redan bestående. I åtskilliga andra europeiska land har
man ju också i regeln en fyraårig utbildningstid, och om vi
ej vilja blifva efter i utveckling, böra vi säkert äfven införa
den hos oss. Däremot skulle vi säkert utan skada kunna
upp-häfva den gamla bestämmelsen om ett års förberedelse vid en
skola för enhvar, som önskar komma in på seminariet. Nyttan
af detta år är nämligen mycket tvifvelaktig. Ty for det första
ställer det sig ytterst svårt att sörja för att aspiranten kommer
till en läraTe, som verkligen på ett försvarligt sätt kan sköta hans
förberedande utbildning, och för det andra är det så ’godt som
omöjligt att anställa någon som helst praktisk öfning med så
unga och omogna personer, som frågan här i allmänhet gäller.
På sin höjd kan läraren därför göra en böijan med elevens
teoretiska utbildning, men detta arbete skulle otvifvelaktigt
med större fördel läggas i händerna på de särskildt därtill
rustade män, som sedan skola fortsätta det. Att aspiranten
skall hafva vissa kunskaper för att blifva antagen vid seminariet,
1 Ett par anmärkningar till jämförelse mellan de två främmande
anstalterna och den påtänkta danska kunna kanske lämpligen få plats här.
Under det att de båda främmande anstalterna få sina elever uteslutande
från den högre flickskolan, är det jn meningen, att den danska anstalten
skulle hafva både manliga och kvinnliga elever och taga dessa från
lärareståndet, de studerandes krets, den högre flickskolan o. s. v. Den
tilläm-nade danska anstalten skall således få ett mera olikartadt material att
arbeta med, men till gengäld skall den gifva en inledande allmänbildning
och få fastare ämnesfördelning. Både i 8verige och Finland fann man
detta särdeles lyckligt och önskade att kunna taga efter det. En brist
vid den danska anstalten skall naturligtvis den korta utbildningstiden
blifva, liksom det säkert skulle vara en fördel, om den liksom den finska
ooh svenska tillika kunde gifva praktisk utbildning. Emellertid får det
naturligtvis icke förbises, att medan det faller sig jämförelsevis lätt att
upprätta en teoretisk anstalt, blir det en långt svårare uppgift att
realisera den praktiska sidan af saken, och redan den rent teoretiska anstalten
skall säkert göra stor nytta.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
