Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket sin betydelse och sitt inflytande, såsom ett par exempel
skola visa.
Vi börja i slutet på meritlistan. En kommitté blef, som
man erinrar sig, af regeringen tillsatt med uppdrag att omarbeta
Läsebok för folkskolan, centralstyrelsen ingår till denna
kommitté med begäran, »att den nya läseboken måtte blifva så
ljud-enligt stafvad, som den af K. M:t fastslagna normen för hvarje
särskildt fali medgifver», och strax har nämnda styrelse i sina
ögon »åstadkommit eller medverkat» därtill, att ordlistans mest
ljudenliga former blifvit i läseboken använda. Ja, så tror
centralstyrelsen, men hvarje annan människa vågar väl ändå hoppas,
att de män, åt hvilka K. M:t lämnat ifrågavarande uppdrag,
skulle kunnat utan centralstyrelsens opåkallade råd bestämma sig
för ordlistans mest ljudenliga former, hvilka för öfrigt vid den
tiden valdes vid det ena läroverket efter det andra.
Det andra exemplet kunna vi välja ur högen utan
afseende på ordningen. Vi taga stadgandet om årliga sammanträden
mellan skolrådet och lärarepersonalen. Detta anser
centralstyrelsen också såsom en frukt af sin förenings verksamhet. Men
»Svenska Folkskolans Vänner» hafva ju äfven behandlat frågan
om folkskolelärarnes representation i skolrådet, och därtill mycket
ingående. Tänk, om nu den föreningen skulle göra anspråk
på att få dela äran med Sveriges allmänna
folkskolelärareförening och säga: »Det är äfven vår förtjänst!» Dock, vi hoppas,
att »Svenska Folkskolans Vänner» skola röja bättre takt än så, och
det är just detta de gjort genom att på mötet i Linköping betyga
sin tacksamhet mot landets regering och riksdag för det, som
under de senaste åren gjorts till lärareståndets bästa.
Centralstyrelsen har således något att lära af dem.
Såsom det nu är med dessa båda exempel på hvad
centralstyrelsen »åstadkommit», så är det ock med de öfriga. En blick
på den föregående tiden borde hafva manat centralstyrelsen att
nedsätta sina anspråk på berömmelse för den utveckling, som
försiggått sedan 1880. Det var väl ett och annat, som
uträttades redan då, det lär väl ingen vilja neka. Därtill må man
icke glömma, att den utveckling, som under tiden efter 1880
har försiggått, är en skörd af det utsäde, som under den
föregående tiden blef gjordt. Jag tänker därvid icke på
förenings-lif med möten och opinionsyttringar utan på folkskolelärare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
