Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34.
Satsbildare.
Satsbildare är framställning af en sats eller en mening
medelst bokstäfver och andra tecken i syfte att klart och
öfvcr-| siktligt framvisa så väl de särskilda satsdelarna som dessas och
satsernas inbördes förhållanden till hvarandra. Fördelen af dem
är icke blott att förskaffa lärjungarne en klar inblick uti
sats-bjggnadeo utan ock att bereda åt läraren ett god t tillfälle att
hastigt och lätt öfvertyga sig, om hans lärjungar äga en rätt
uppfattning af satsen eller icke. Därjämte underlättar bruket
* af »satsbildare» vid undervisningen tillämpningen af reglerna för
sättandet af skiljetecken.
Framställning af satser medelst satsbildare är icke något
nytt. Såsom uppfinnare af satsbildare kan August Lehman
anses. År 1833 skall han hafva kommit på tanken att begagna
sådana. Sedan den tiden hafva flera utgifvare af språkläror
upptagit dem i sina arbeten. Vi vilja som exempel härpå
anföra von Göttinger, Bauer, Gelbe, Wetzel. I nyare tiden har
Kem förordat deras begagnande.
Direktorn vid borgarskolan i Graz, Hans Trunk, är ock en
varm vän till »satsbildare». Han begagnar dem flitigt vid
undervisningen. Men för att de skola göra nytta, måste de enligt
hans förmenande hafva två framstående egenskaper. De måste
vara enkla och öfversiktliga. Sakna de enkelhet, taga deras
inlärande för mycken tid i anspråk; äro de icke öfversiktliga, äro
de ej ägnade att underlätta uppfattningen af satsens byggnad;
de kunna då till och med försvåra den. Enligt Trunks
mening hafva »satsbild arn a» hittills saknat antingen båda dessa
egenskaper eller en af dem. Detta blef en anledning, hvarför
han sjiilf sökte framställa andra sådana. Dessa har han nu
begagnat vid sin undervisning en längre tid och därunder kommit
till den öfver ty gelsen, att de på kort tid af lärjungarne läras
och förstås samt att lärjungarne icke endast hafva stor nytta af
dem, utan att de ock gärna betjäna sig af dem.
Vi skola nu med några exempel belysa, hur Trunk
använder sina »satsbildare».
Satsbildarna äro af två slag: de, som tjäna att framställa
de särskilda satsdelarna och deras inbördes förhållanden; de,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
