Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsrädets yttrande.
I § 17 af stadgan för folkskolelärareseminariema i riket den 29
jannari 1886 foreskrifves, att för att kunna utnämnas till adjunkt vid
folkskolelärareseminärium fordras, bland annat, att hafva genomgått
profårskurs vid allmänt läroverk eller vid seminarium, öm profårskurs där
anordnas. Visserligen insåg man redan vid den tid, då nämnda stadga
utgafs, vikten däraf, att den blifvande seminarieläraren finge, innan han
begynte sin lärareverksamhet å seminariet, genomgå en profårskurs vid
seminarium för att dels blifva förtrogen med de skyldigheter, honom
som seminarielärare ålåge, och med de arbetssätt, som vid seminarierna
förekomme, dels pröfva sig själf, om han hade kallelse och anlag just
för denna art af lärareverksamhet; men förhållandena voro icke sådana,
att de medgåfvo anordnandet af en särskild profårskurs för sådana, söm
ämnade söka anställning vid seminarium. Det vår nämligen naturligt,
att de, som beslutat ägna sig åt lärarekallet, i allmänhet hellre ville
genomgå en profårskurs, som gjorde dem berättigade att söka
lärarebefattning vid allmänt läroverk, enär de därigenom hade ojämförligt
större utsikt att inom en ej alltför lång framtid vinna fast
anställning, än om de skulle göra sig behöriga att söka endast någon af
de jämförelsevis få adjunktsbefattningarna vid seminarierna. Då man
icke heller billigtvis kunde uppställa den fordran, att de, som ville
göra sig behöriga att söka lärarebefattningar vare sig vid allmänt
läroverk eller seminarium, skulle genomgå profårskurs vid båda dessa slag
af läroverk, ansåg man sig, åtminstone med hänsyn till dåvarande
förhållanden, mest tillgodose seminariernas intressen, om man läte
dem, som genomgått profårskurs vid allmänt läroverk, blifva behöriga
att söka lärarebefattning äfven vid seminarium. Härigenom vidgade
man kretsen, inom hvilken seminarielärare kunde erhållas, och i samma
mån ökades utsikterna att kunna anställa dugande lärare vid
seminarierna. Man har ock lyckats att sålunda förvärfva till nämnda
läroanstalter många dugande lärare. Den olägenheten förefinnes dock
alltjämt, att seminarieläraren i början af sin verksamhet är tämligen
obekant med de lärometoder och det arbetssätt, som äro säregna för
seminarierna. Nämnda olägenhet skulle i väsentlig grad kunna
af-hjälpas därigenom, att tillfälle bereddes den, som genomgått profårskurs
vid allmänt läroverk och som ämnade söka adjunktsbefattning vid
folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium, äfvensom dén, hvilken
redan blifvit till dylik befattning utnämnd, att under någon tid, t. ex.
minst en månad, auskultera vid seminarier och deras öfningsskolör samt
vid folkskolor å samma ort, där de seminarier, vid hvilka undervisningen
afhöres, äro förlagda.
Hvad nu blifvit sagdt, gäller de manliga seminarieadjunkterna.
Beträffande lärarinnor med adjunkts tjänstgöring vid
folkskolelärarinne-seminarierna är förhållandet något olika. Kompetenta att söka kvinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
