- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 15 (1896) /
77

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så finns det ock de, som icke tycka om de andra, och så får
väl enhvar någon gång sitta emellan för sitt temperament.

Uppfostrans mål är ingalunda, såsom somliga påstå, att
utjämna, nivellera temperamentens olikhet. Temperamenten äro,
såsom vi sett, Skaparens verk, djupt grundade i våra
medfödda anlag, ofta tydligt ärftliga, ehuru vanligen genom fars och
mors olikhet blandade. De kunna hvarken bortbytas eller
nivel-leras, och väl är det. Huru hållningslöst skulle icke lifvet vara,
om alla hade sangviniskt temperament, huru hetsigt och fullt
af katastrofer, om alla hade koleriskt, huru dystert om alla hade
melankoliskt, och huru trögt, om alla hade flegmatiskt! Hvilken
fattigdom i samvaro, i konst och vetenskap o. s. v., om denna
olikhet icke funnes!

Hvilket temperament ägnar sig väl bäst för en stor och ädel
verksamhet? Både historien och erfarenheten vittna, att äfven
de mest utpräglade temperament kunna helgas och blifva något
stort. Aldrig hade vi haft en Mozart, allra minst en Pestalozzi,
om icke en utpräglad sangvinisk grundstämning kunde förenas
med snille och ädel karakter; aldrig hade vi heller haft en Luther
och en Olaus Petri, sådana vår kyrka nu minnes dessa män, och
aldrig en Gustaf II Adolf, om icke det utpräglade koleriska
temperamentet kunde finnas hos en stor och ädel man. En
Kierkegaard är icke möjlig utom i det utpräglade melankoliska
elementet och lika litet en Axel Oxenstierna annat än i det
flegmatiska o. s. v.

Af synnerlig vikt är dock, att man vid val af lefnadsbana
tager hänsyn till temperamentet. Eljest kan lifvet blifva
odrägligt. Ja, det kan till och med komma in på dödens stigar, blott
därför att den unge, som skulle välja, icke valde rätt eller icke
fick välja, såsom han borde. Detta val är sannerligen icke lätt
och lyckas ej sällan illa.

Äfven vid val af umgängeskrets bör frågan om
temperamentet tagas med i räkningen. Vid Luthers sida ställdes
Me-lankton, vid Olaus Petris sida hans broder Laurentius, vid Gustaf
II Adolfs sida Axel Oxenstierna o. s. v. Såsom fallet var med
dessa män, skall den eno ersätta, hvad som fattas hos den andre.
Två ynglingar med utprägladt sangviniskt temperament anstickas
lätt af förtjusningsfeber, men den febern går snart öfver. Vid
val af kamrater och framför allt af den vän, vid hvilkens sida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/15/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free