Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ingalunda nödvändigt för att blifva lärare. Man måste till och
med hafva förvärfvat den allmänna lärarekompetensen (brevet
élémen-taire) för att vinna inträde i desamma. De personer, som genomgått
dem, kunna göra sig räkning på att få bättre platser, blifva lärare i
fortsättningskurser och högre folkskolor samt hastigare stiga i
lönegraderna, och, om de äga tillräcklig begåfning, kunna de fortsätta
sina studier och aflägga examina för anställning såsom professorer
vid högre folkskolor och normalskolor samt såsom folkskoleinspektörer.
Oaktadt normalskolebildningen sålunda endast står såsom ett
önskemål beträffande fordringarna på den franska folkskolelärarekåren,
är det likväl sedan år 1879 lagstadgadt, att i hvarje departement
skall finnas en normalskola för män och en för kvinnor. Då
genomgåendet af normalskolan ej är obligatoriskt, så blifver följden den,
att elevantalet i skolorna är jämförelsevis ringa: i medeltal 44 i hvarje
skola. Ja, det finnes skolor med endast 15 elever, 5 i hvarje årsklass.
Enär fordringarna i examen för brevet supérieur, till hvilken
normalskolorna förbereda, äro mycket höga, hafva inträdesfordringarna också
måst sättas mycket högt, en omständighet, som naturligtvis bidrager
till elevantalets ringhet. Visserligen åtnjuta eleverna fritt underhåll
och bostad under skoltiden, men då en treårig beredelse efter
utgången ur folkskolan behöfves för att erhålla inträde, och då de
utgående eleverna ofta fa gå i 6—7 år såsom proflärare med 900
francs lön, så har ej därmed något synnerligt stort antal af
inträdes-sökande kunnat lockas.
Normalskolor kommo först till stånd genom Guizot’s lag af år
1833, men de voro enligt denna departementala inrättningar, som
stodo under prefekternas närmaste tillsyn. De nuvarande
normalskolorna äro enligt 1881 års lag statsanstalter och stå omedelbart
under undervisningsministern. Kostnaderna bestridas af staten med
undantag för underhållet af lokalen och undervisningsmaterielen, som
bekostas af departementet.
Den redogörelse, som här lämnas för de franska normalskolorna,
är grundad dels på studium af författningar och reglementen rörande
dessa skolor, dels på personliga iakttagelser vid besök i de manliga
och kvinnliga normalskolorna i Paris, Nancy, Chaumont, Måcon och
Nimes samt de högre normalskolorna i St-Cloud och
Fontenay-aux-roses.
I regeln äro normalskolorna ordnade såsom internat.
Lärjung-ame tillbringa hela sin lärotid på skolan med undantag af ferierna,
något mer än en vecka vid påsk och 7—8 veckor i augusti och
september månader, som få tillbringas utanför anstalten.
arbeten: Histoire de Charles XII, Siécle de Louis XIV och Essai sur les
mcBurs. — Hvilka episka dikter känner ni? Karakterisera dem! — Moral:
Förhållandet mellan friheten och ansvarigheten. Ansvarighetens gränser. —
Tillämpa på lärarens lif följande maxim: Förakta ej din lefnadsställning,
ty det är i den, som du måste verka, lida och segra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
