Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
téens förmenande, att stadsfullmäktige icke valdes med hänsyn
till undervisningsfrågor och att de, upptagna af en mängd
borgerliga ärenden, som hörde till deras handläggning, lätteligen
komme att sätta skolfrågorna som mindre viktiga i andra
rummet. För öfrigt vore det, ansåg kommittéen, ej lämpligt att
öfverlåta skolbudgeten åt stadsfullmäktige och att uppdraga
handhafvandet af de egentliga skolfrågorna åt en särskild
skolstyrelse. De ekonomiska och pedagogiska frågorna borde
nämligen icke skiljas från hvarandra, enär de ofta vore af hvarandra
beroende och därför helst borde behandlas i ett sammanhang
och sålunda handläggas af samma myndighet. I annat fall
kunde lätt inträffa, att pedagogiska frågor komme att afgöras i
första hand från ekonomisk synpunkt.
Valbarhet och valrätt till stadsfullmäktige tillkomme äfven
främmande tTosbekännare och sådana, som anmält sig till
utträde ur svenska statskyrkan; men lämpligt kunde det ju ej
vara att låta dessa utöfva inflytande på ledningen af och vården
om lutherska folkskolor. Visserligen vore dissenters ännu
jämförelsevis få, men ingen kunde veta, om de ej inom till och
med en kort tid kunde väsentligt ökas i antal. Dessutom hade
åtskilliga af dem, söm ej hörde till svenska statskyrkan, ett
stort röstetal att förfoga öfver.
Kommittéen fruktade vidare, att, om stadsfullmäktige vid
uppgörande af årets utgiftsstat för staden funne, att utgifterna
stege till högre belopp, än de ansåge önskvärdt, och därför
beslutade, att en inskränkning skulle göras, anslagen till
folkskolans behof skulle i första hand få sitta emellan, enär det
vore att befara, att stadsfullmäktige skulle anse, att t. ex. ett
stycke järnväg vore långt viktigare än ett skolhus eller dylikt.
Ytterligare förmenade kommittéen, att det vore en
inkonsekvens, som kunde bevisas hvarken nyttig eller nödvändig, att
folkskolan på landsbygden och i vissa städer skulle lyda under
kyrklig men i andra städer under borgerlig myndighet, och
slutligen kunde den ej finna nog talande skäl för att gå ifrån
den häfdvunna ordningen, att folkskolans angelägenheter
räknades till dem, som lydde under kyrkostämmans domväijo, helst
stämman icke visat sig sakna vare sig förmåga eller god vilja
att handhafva ifrågavarande ärenden utan öfver hufvud taget
skött dem på ett tillfredsställande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
