Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eld, det är allt. Minskas denna aldrig så litet, saktas farten;
minskas den mera, stannar allt.
Uppfostringsarbete t är icke mindre sammansatt och in-
veckladt än arbetet i en mekanisk verkstad. Här samman-
hålles icke det hela af skrufvar och sprintar, ty hvarje individ
måste vara till en viss grad fri. Utan frihet ingen uppfostran,
väl dressyr men icke uppfostran. Hvad är det då för en kraft,
som kan sammanhålla allt och likväl gifva hvarje individ sin
frihet?
Här utväxlas rörelserna icke genom remskifvor, kuggar,
taljor och block utan genom föreställningar, tankar, ord och
föredömen m. m., och dessa passa icke alltid samman som
kuggarna i ett maskineri. Slitningar och stötar kunna således
ej alltid undvikas. Hvad är det då för en kraft, som, att jag
så må säga, är elastisk nog att i rätt ögonblick gifva vika och
likväl icke stanna utan genast fortsätta?
I uppfostringsarbetet saknas icke heller friktion. Det är
icke blott skolans gångjärn och lås, som då och då knarra
och gnälla. Här gå ofta känslor, böjelser och sträfvanden i
olika riktningar eller olika fort, och då märker man, hur det
gnider och gnisslar, så att det både hörs och syns. Hvad är
det för en kraft, som skall öfvervinna denna känslornas och
viljornas friktion? Jag läste i min barndom en liten dikt med
titel »Den oljade fjädern eller Rostige Jan och Polerade Sam».
Den oljade fjädern behöfver man sannerligen i skolarbetet alla
dagar.
Den nämnda friktionen måste ovillkorligt öfvervinnas, ty
eljest inträffar ett af följande två fall: antingen stannar det
stora verket af, eller ock tager det eld. Månget industriellt
verk nedbrann blott för friktionens skull, och mången
uppfostrare misslyckades, emedan han lät det gå, tills det tog eld.
Hvad är det nu för en kraft, som är så stark och tillika så
känslig?
Den tid ligger icke långt bortom oss, då man ansåg, att
den rätta kraften växte i björkskogen, eller med andra ord att
så väl kunskaper som goda seder kunde piskas in i det
uppväxande släktet. Denna sekelgamla fördom har nu vikit. Ty
värr har i dess ställe trädt en annan, icke mindre farlig,
hvilken redan hunnit bära dåliga frukter, jag menar den, att riset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
