Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt i samma rum och af samme lärare. Detta var
tydligen en nödfallsutväg, som måste vidtagas, emedan lön
saknades för ytterligare en lärarekraft. Man ordnade saken på
det sätt, att första klassens uppgift för lärostunden tillika
var repetition för andra klassen, och att andra klassens
uppgift utgjorde en förberedelse i ämnet för första klassen.
Under de 12 åren 1843—1855 hade omkring 280 elever
blifvit utexaminerade från seminariet i Linköping, alltså i
medeltal ungefär 23 årligen. Men dels i följd af kursens
förlängning, dels i följd af större svårighet än förut för
utexaminerade elever att erhålla skolplatser, minskades
elevantalet efter hand och var nu omkring 30 eller ungefär 15 i
hvardera klassen, dock något olika för de olika åren.
Vi veta, att kring denna tid högst få lagstadganden
för seminarierna funnos. Både domkapitlen och
seminariernas föreståndare hade i många fall fria händer att handla
efter bästa öfvertygelse.1 Så t. ex. ankom till seminariet
en eller annan redan utexaminerad elev och anhöll att få på
nytt och för ett läsår åter blifva lärjunge för att förvärfva
sig ökad insikt och öfning samt möjligen erhålla bättre
vitsord i nytt afgångsbetyg. Seminarieföreståndaren biföll
sådana ansökningar, ehuru möjligen efter samråd med
inspektor eller domkapitlet. Äfven kom ansökan från en
skolläraredotter att få genomgå seminariekursen. Frågan
underställdes domkapitlet och bifölls. I några ämnen erhöll hon
enskild undervisning men bevistade ock seminarium
tillsamman med de manliga eleverna och utexaminerades slutligen
i vanlig ordning.
Vid denna tid inträffade, liksom nu, att en eller annan
inträdessökande icke antogs såsom elev på grund af bristande
1 Att domkapitlen erforo behof af särskilda Btadgar for seminarierna
utöfver de i folkskolestadgan bestämda, visar sig af de reglementen för
seminarierna 1 Stockholm och Uppsala, hvilka i aftryck meddelas & sid. 170—
176 i Oldbergs Pedagogik och metodik. Om sådant reglemente upprättats
äfven för seminariet i Linköping, är mig obekant, men visst är, att åtskilliga
anordningar vid detta seminarium icke öfverensstämde med föreskrifterna i
. ofvannämnda reglementen, hvilka likaledes å sin sida förete olika stadganden.
Antydda skiljaktigheter i seminariernas anordning lära väl i större eller mindre
mån hafva ägt rum, tills Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för
folkskolelärare-jseminarierna i riket den 21 mars 1862 och det ännu viktigare förnyade
seminariereglementet den 1 december 1865 icke blott bragte enhet seminarierna
emellan utan oék föranledde deras fullständiga omorganisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
