Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan var, i korthet antydt, den öfningsskola, där vi
erhöllo vår praktiska utbildning. Den synes i sina
hufvud-drag hafva stått nära öfningsskolan för seminariet i
Uppsala, nämligen Prins Frans Gustaf Oscars folkskola, sådan
denna beskrifves af Oldberg, ehuru äfven betydliga
skiljaktigheter förefunnos.1
Samtliga seminarieelever hade att vissa timmar i veckan
och under pastor Wiströms tillsyn och ledning än åhöra
undervisningen, än att undervisa i olika ämnen i egenskap
af monitörer i de talrika cirklarna, såsom här of van blifvit
antydt. Dessa praktiska timmar voro till antalet färre för
första än för andra klassens elever. Därjämte hade eleverna
i andra klassen det åliggandet att i tur och under en hel
vecka hvardera närvara vid undervisningen i stora salen
och deltaga i ledningen och öfvervakandet af skolarbetet
därstädes. Härmed fortsattes hela läsåret. När hvar och i
en i klassen fullgjort sin praktiska vecka, började turen på
nytt. Dessa profveckor voro en god öfningstid och ådrogo
seminarieeleven icke litet hufvudbry så väl beträffande
disciplinens tillbörliga uppehållande som ock att »regera» hela i
skolan. Detta senare skedde i hufvudsak efter den
»arbets-och tempoordning», som Dahm upptager i sin Skolmästar- j
konst, sid. 223—228. Dock må erkännas, att pastor Wi- |
ström uteslöt en del däraf såsom mindre nödig. j
Folkskolan eller seminariets nu omtalade öfningsskola
var, så vidt jag kan bedöma, väl ordnad och skött efter i
den tidens sätt, hvarjämte seminarieelevemas praktik så om- j
1 Bet blefve för vidlyftigt att närmare anföra dessa skiljaktigheter.
Bock må anmärkas, att våra växelundervisningsskolor voro ganska olika till
sin anordning, så att blott några hufvuddrag voro för dem gemensamma.
Be, som intressera sig för detta ämne, hänvisas till följande arbeten, hvilka |
ännu torde åtminstone i den antikvariska bokhandeln vara tiUgängliga:
Gerelius J. A., Bet Brittiska eller Lancasterska nppfostringssystemet.
Sthm O. Grahn 1820. 112 8. 8:o jämte 3 planscher.
Svensson JP. jK., Berättelse om Bell-Laacasterska undervisningssätten. |
Sthm S. Haeggström 1819. 43 s. 8:o.
Af samme författare:Praktisk handledning för växelundervisningen i !
folkskolor. Sthm Z. Haeggström 1823. 134 s. 8:o. j
Oldberg8 Pedagogik och Dahms Skolmästarkonst äro förut nämnda.
Schmiat A. N., Pedagogiska anteckningar under besök vid åtskilliga j
utländska folkundervisnings verk. Sthm P. A. Norstedt & Söner 1841.158. s» 8:o.
Är synnerligen upplysande angående tyska seminarier och folkskolor på I
1830-talet. - ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
