Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både till hans yttre och till hans karakter, säkerligen
med-gifver, att han ingalunda var hängifven åt spritdrycker
utan högst sannolikt förde ett mer nyktert lefverne än en
eller annan medlem af någon nykterhetsförening. Detta
hans öppenhjärtiga meddelande karakteriserar honom. Det
ökade vår vördnad för denne faderlige vän, som ville främja
vårt bästa utan att lägga band på vår frihet. Emellertid
läto somliga elever anteckna sig såsom medlemmar i
nykterhetsföreningen, hvilket i sin mån stärkte ett godt
uppförande i denna punkt. — Nykterhetssträfvandena på denna
tid åsyftade egentligen fullständig afhållsamhet från bruket
af brännvin. Andra sprithaltiga drycker, som den stora
allmänheten föga kände eller begagnade, omnämndes sällan
såsom förkastliga. Och egendomligt var, att
nykterhets-vännerna rent af ifrade för bruket af öl. Nu anlades i
Sverige de första bäjerska ölbryggerierna. Den första
bier-lokalen i Linköping öppnades vid denna tid och besöktes
äfven af medlemmar i nykterhetsföreningen.
Många elever voro flitiga. En visade afgjord lättja,
var stundom stum eller trotsig, då han skulle göra reda för
sin uppgift, men i öfrigt en kvick och munter
upptågs-makare. Hans enda förtjänst var en mycket god handstil.
Han syntes förnämligast sakna ihärdighet och god vilja, ty
anlagen voro icke underhaltiga. För en tid lämnade han
seminariet men lär sedan hafva återkommit, skött sig bättre
och aflagt afgångsexamen. En annan hade mer än vanligt
klena anlag men var säkerligen bland de allra flitigaste.
Först efter flera års vistelse vid seminarium kunde han
aflägga en tämligen underhaltig afgångsexamen. Somliga
elever hade förut ägnat sig åt musik och ämnade efter
se-minariekursens genomgående aflägga orgelnistexamen. Dessa
plottrade bort nog många fristunder med spelning,
hvar-igenom deras hemarbete med läsning mer eller mindre
eftersattes. En eller annan hyste ock den vid denna tid
tämligen vanliga föreställningen, att en orgelnist- och
klockarebefattning vore det mest eftersträf van värda; seminariekursen
borde dock genomgås, emedan skollärarebefattningen
alltmer förenades med de förra och blef ett slags bihang tiH
dessa, ehuru af ringare anseende. Dylik åskådning af saken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
