- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
33

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J-ljudet.

J-ljudet tecknas 1) med j i allmänhet; ex. jag, jul, .
följd; 2) med g a) framför lent själfljud i början af ord;
ex. get, gifva, gärna; b) efter l och i slutet af enstafviga
ord; ex. helg, talg,berg, varg (märk galge och orgel, där
liksom hos några andra ord y-ljudet ej slutar ordet, samt i strid
mot samhörighetslagen orden svälja (af svalg) och sörja (af
sorg).

Anm. «/-]judet tecknas:

1) med gj i vissa former af göra och gjuta.

2) med hj i några ord, nämligen hjon, hjort,
hjortron, hjid, ihjäl,hjälm, hjälp, hjälte, hjärna, hjärta, hjässa.

3) med Iji orden ljud, ljuf, ljuga, ljum, ljufig, ljunga och
ljus samt i några andra mindre vanliga ord.

4) med dji orden djup, djur, djäfvid, djäkne och djärf.

K-ljudet.

Kort fe-ljud tecknas med k, långt med ; ex. baka, backa
(märk ock = äfven, och — samt).

Undantag: fc-ljudet tecknas med g, när det motsvarar ett
g-ljud i utgångsformen; ex. högt (af hög), snyggt (af snygg),
sagt (af säga), byggt ( af bygga).

Ljudförbindelsen ks tecknas med så ofta ej samhörig-

hetslagen kräfver annat beteckningssätt; ex. lax, axel, blixt;
men anspråkslös (af anspråk + s + lös), tacksam (af tack + sam),
högst (af hög + st).

V-ljudet.

F-ljudet tecknas

1) med v i början af ord (d. v. s. före första stafvelsens
själfljud); ex. väg,svan;

Undantag: i några ord tecknas r-ljudet med hv, såsom

a) i några pronomina och adverb: hvadan, hvar, hvar est,

hvars, hvarje, hvem, hvi,hvilken; b) i några andra ord,
nämligen hvalf ( hvälfva),hvarf (hvärf [kring-]), hvass (hvässa),

hvete, hvila, hvina, hvirfvel,hviska, hvit, hväsa;

2) med fa) i slutet af ord; ex. b) inuti ord framför
medljud; ex. höflig;

3) med fv inuti ord framför själfljud; ex. sil fr er.

Märk orden evig och allvar.

Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1898. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free