Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtar sig att i hvilket ämne som helst läsa olika kurser med
— låt oss dock stanna vid två årsklasser på en gång. Det
sker på det enkla sättet, att man undervisar den ena klassen
högt en del af timmen, under det att den andra sysslar med
någon till ämnet hörande skriftlig uppgift. Därefter får den
förra klassen arbeta på egen hand, under det man tar i tu
med den senare.
Men det där torde kanske ej vara alldeles så lätt att
utföra, som det låter. Innan jag började mitt arbete i
folkskolan, hade jag hört mycket ofördelaktigt just om dess tysta
öfningar. De splittra ju tiden. De hålla ju den undervisande
ständigt i ett slags oro och öka med sina’många skriftliga
uppgifter hans hemarbete utan motsvarande nytta för barnen.
Jag bekänner, att jag gick dem till mötes med en viss inre
motvilja och misstro. Men i detta som i många andra fall
är det nog så, att utom saken stående personer, som äga
ringa eller endast ytlig kännedom om förhållandena, äro de
svåraste att kritisera anordningarna. Någon tids egen
erfarenhet af de tysta öfningarna har alldeles omvändt mig,
och jag känner mig nu på det vänligaste stämd emot dem.
Jag tror ej blott på deras praktiska betydelse vid
undervisningens ordnande utan tillika på deras stora vikt för
utvecklandet af ett intresseradt och därför äfven uppfostrande
själf-arbete å ungdomens sida.
Min erfarenhet rör i synnerhet modersmålet på
folkskolans högre stadium. Under läs- och skriftimmarna hafva
tredje och ijärde klasserna undervisats samtidigt, men under
de grammatiska öfningarna ha de varit åtskilda. Tredje
klassens kurs har inskränkt sig till det enklaste af sats- och
interpunktionsläran samt ordböjningsläran. Fjärde klassen
läser verben och satsläran något utförligare.
Tredje klassens tysta öfningar ha rört sig omkring dess
kurs och nästan uteslutande utgjorts af de exempelsamlingar,
som i Schwalbes lärobok i modersmålet äro fogade till de
korta reglerna.
När lärarinnan genomgår något nytt — en böjningsform,
satsdel eller annan språkforeteelse —, bör hon lämpligen
förbereda, belysa och stödja medelst väl valda och ordnade
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1898. v 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
