- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
108

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egyptier betraktades badet såsom en religiös handling.
Forntidens folk förknippade ofta med hvarandra föreställningarna
om kroppslig och andlig renhet. Ren till kropp och själ
skulle människan te sig vid hvarje handling, medelst hvilken
hon tjänade sin Gud, eller genom hvilken hon med denna kom
i omedelbar beröring. Vi se detta tydligt af den mosaiska
lagstiftningen. Oriktigt uppfattar man afsikten med de bad
och reningar, Moses föreskrifver Israels folk för mångfaldiga
situationer i lifvet, om man däri endast eller företrädesvis
ser ett bemödande hos lagstiftaren att värna folket för
sjukdomar, åstadkomna genom smitta eller orenlighet; för dessa
föreskrifter lågo utan tvifvel i första rummet ofvan antydda
religiösa åskådningssätt till grund. Sedan Israels folk
kommit till ro i löftets land och en nämnvärd materiell odling
spirat fram, finna vi i Palestina icke blott privata
badanstalter i rika och förnäma personers boningar utan äfven
offentliga badhus. Särskildt må erinras därom, att i
civiliserade delar af österlandet förr, liksom fallet är ännu i dag,
förekommo bassänger i privata trädgårdar (t. éx. hos
Bat-hseba och Susanna).

Vänder man blicken mot västerlandet, tilldrager sig äfven
i detta hänseende Grekland först vår uppmärksamhet. Redan
i de dikter, som bära Homeros’ namn (från omkring år l,000f.Kr.)
vederkvicka sig hjältarne med sjöbad eller varma karbad. I
den tionde sången af Odysséen berättar Odyssevs för
feaker-nas konung, huru det gick till, då han badades af Circes
tjänarinnor i hennes palats.1 De gamla spartanerna badade

1 — — — vatten igen inbar den fjärde (tärnan) och nnder den stora
kittelen tände en flammande eld, att vattnet blef nppvärmdt.

Dock när vattnet nti den blänkande kopparn hon sjndit,
förde hon mig i ett kar och tvog mig om hufvnd och axlar,
medan hon varmt imängde ntnr den mäktiga kitteln,
tills den tärande mattheten bort nr kroppen hon tagit.

Men då nnmer hon tvått och besmort mig med glänsande olja
och i prydelig mantel mig höljt och en kostelig lifrock,
förde hon mig till en stol med silfverstift för att sitta,
konstrik, prydlig, inunder en pall för föttren var framsatt.

Vatten en tjänande tärna därpå bar in i en kanna,
gyllene, prydlig, och göt det öfver ett bäcken af silfver,
tvagningsvattnet, och lyftade fram det bonade bordet.

Bröd därefter för mig den ärbara skafferskan satte,
fogande rätter i mängd därtill, ej nidsk på förrådet.

(v. 358—372.)

(Efter J. Fr. Johanssons öfversättning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free