Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyvärr njutningslystnad och sedeslöshet så innästlat sig där,
att de förtjänat sitt öde.
Roms besegrare, som med svärdets rätt tillägnade sig
det materiella och andliga bytet, så långt i deras förmåga
stod, visade ej någon lust att tillgodogöra sig romarnes
folkbad. Kristendomen, den nya lifsåskådning, som alltmer
genomsyrade det mänskliga lifvets alla förhållanden efter den
grekiskromerska bildningens förfall och undergång, hade tidigt
upptagit gamla österländska föreställningar om det ondas säte i
lekamligheten och den gudfruktiges plikt att genom kroppens
späkning bekämpa själafienden, och den erbjöd alltså i sitt kraf
på asketism1 ett värn emot de urartade romerska badens vällust
men gjorde äfven på samma gång människorna alltför likgiltiga
för kroppens vård, för att verkliga folkbad skulle kunna komma
till stånd hos de för den nya läran vunna germaniska folken.
Vill man finna något slags motstycke under medeltiden
till den grekisk-romerska världens badanstalter, måste man
söka det hos Islams bekännare. Det arabiska folkkynnets
förmåga att i sig upptaga och omforma allehanda
bildningselement tåger sig äfven ett uttryck i deras badanstalter.
Religionen föreskref mohammedanen liksom juden ett noggrant
iakttagande af kroppslig renhet. Flitiga tvagningar och bad
voro medlen. I följd häraf inrättade rika personer praktfulla
badanstalter i sina hus och trädgårdar, och för allmänheten
byggdes badhus i hvarje stad, där en moské fanns. I Cordova,
hufvudstaden i det västerländska kalifatet med samma namn,
skall det under den utmärkte kalifen Abdarrahman III:s
regeringstid hafva funnits (912—961) mera än 900 offentliga
praktfulla badanstalter. Staden, som då stod på höjdpunkten
af sin blomstring, hade omkring en million invånare.
De medeltida arabiska baden anses hafva i vår tid en
trogen afbild i turkarnes offentliga bad. Anordningen därvid
är enligt en tysk författare följande. Badhusen, som äro af
sten, innehålla badrum med golf af marmor, hvilka
uppvärmas nerifrån, och med väggar, som äro genomdragna med
rör, hvilka leda värmen åt alla håll. Sedan man afklädt sig
1 I Europ. kulturhistoria af G. Bang läses om eremiterna, som kunna
betraktas såsom stamfäder för munkväsendet inom katolska kyrkan, häft. 3
sid. 1 och 2: Renlighet var en olämplig eftergift åt kroppen o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
