Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strida. Men helt annorlunda gestaltar sig saken hos oss, som
hafva en efter omständigheterna ganska väl ordnad folkskola,
som står i närmaste samband med kyrkan, och i hvilken
kri-stendomsundervisningen ännu allt jämt dock intager första
rummet. Att under sådana förhållanden anordna en religionsskola
vid sidan af folkskolan synes vara berättigadt endast under
någon af följande förutsättningar: l:o att
kristendomsunder-visningen i folkskolan bedrifves på ett oförsvarligt sätt, det är
i strid mot kyrkans bekännelse, 2:o att skoltiden är allt för
inskränkt, så att skolan af denna anledning icke kan
tillfredsställa rimliga fordringar, 3:o att det finnes försummade barn,
som icke kunna följa med i den allmänna undervisningen, utan
blott störa och hämma skolan i hennes arbete och hvilka
der-för väl behöfva att genom utomordentliga anstalter hjelpas till
rätta för att *sedan kunna följa med i skolan.
Hvad nu beträffar den första af dessa förutsättningar, så
torde det väl vara temligen sällsynt, att vår kyrkas bekännelse
kränkes genom undervisningen i våra folkskolor. Väl torde
det — särskildt under senaste tider — hafva förekommit, att
en och annan af vår folkskolas lärare dragits med in i
lärostriderna och kommit att omfatta läror och åsigter, som stå i
uppenbar strid mot vår kyrkas bekännelse; men detta onda
torde kunna hjelpas på annat sätt än genom anordnande af ett
nytt slags skola. Våra skolråd och framför allt vårt
prester-skap samt folkskoleinspektörerna sakna icke medel att råda bot
för ett ondt af här antydt slag. Det är oss visserligen icke
obekant, att från ett annat håll den beskyllningen göres, att
kri-stendomsundervisningen i våra folkskolor är oförsvarlig: den
är för mekanisk, den saknar lif, den är icke nog väckande,
den meddelar endast torr minneskunskap, som icke har något
värde för det kristliga lifvet o. s. v. En sådan beskyllning
utgår oftast från en allt för ensidig subjektivism och besvaras
genom hvad vi längre fram i denna uppsats anföra om
söndagsskolorna särskildt såsom barngudstjenster.
De under 2:o och 3:o gjorda förutsättningarna måste
rned-gifvas vara temligen allmänt för handen, och af denna anledning
har nog söndagsskolan dess värre också hos oss en uppgift att
fylla. Men det borde dock vara tydligt, att när söndagsskolor
upprättas af dessa anledningar, så böra dessa anstalter betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
