Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ett vigtigt argument i striden om den religionslösa
skolan, när denna strid en gång kommer till utbrott hos oss,
hvilken tid måhända icke är så aflägsen. Det torde vara nog att
här blott erinra om den så kallade reformföreningens
sträfvan-den, missionen för förnuftstro, andra tidens tecken att förtiga.
Det vore besynnerligt, om icke otron skulle resonnera på
ungefär följande sätt: »Hvarför drager man i betänkande att skilja
kristendomsundervisningen från folkskolan? Man vinner
derigenom icke blott den fördelen, att man får så mycket mera
tid för de borgerliga ämnena, som nu äro så styfmoderligt
behandlade och som oafvisligen kräfva att komma till större rätt.
Man riskerar ju å andra sidan härigenom intet i kristligt
hänseende. Se, huru söndagsskolornas antal växer i landet, och
folket tyckes omfatta kristendomsundervisningen i dessa
skolor med större intresse, mera förtroende och kärlek än den,
som i folkskolan står till buds. Hvarför då icke låta
utvecklingens ström gå i den fåra, den redan åt sig bildat? Både de
borgerliga och de kyrkliga intressena tyckas tjenas bäst
der-med. Och hvarför skall man väl hafva två religionsskolor;
det tyckes dock vara fullkomligt tillräckligt med en. Låtom
oss derför skilja folkskolorna från kyrkan och öfverlemna
kristendomsundervisningen åt söndagsskolorna.» Häri ligger alls
ingen öfverdrift. Det har visat sig förr, att de frommaste
andliga sträfvanden på grund af en oklar och ensidig uppfattning
hafva fört till resultat, som varit alldeles motsatta dem, till
hvilka man syftat. Så följde t. ex. rationalismen efter
pietis-men, och det är blott allt för sant, att pietismen till en del
sått det frö, hvarur rationalismen växte fram. Det torde
äfven vara värdt uppmärksamhet, att ett sådant resonnemang, som
det ofvan anförda, mycket väl låter föra sig och verkligen har
blifvit fördt med helt andra förutsättningar och planer än otrons.
Många af våra kristligt iptresserade, fastän oklara, reformifrare
föra det samma, hvarför hvar och en, som anser, att det
samband, som hos oss hittills egt rum mellan kyrkan och
skolan, är ett godt, som bör bevaras, må se till, att han icke
genom obetänksamt understödjande af söndagsskoleverksamheten
i allmänhet sjelf bidrager att beröfva vårt folk en af dess
bästa förmåner, dess med kyrkan i nära samband stående
folkskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
