Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rents i Gent bemödanden. Skolsparkassor funno sedermera
utbredande i Frankrike, der enstaka försök till dylika anstalters
åvägabringande likväl redan långt förut blifvit gjorda, och
England, delvis äfven i Danmark, Schweiz, Italien och
-Ungern. Det var i Österrike, som det första principiella
motståndet uppreste sig. Först fram på 1870-talet, efter de många
misslyckade, allbekanta »Griindungen» funno skolsparkassorna
någon framgång i Tyskland. Det vill dock synas, som intoge
särskildt detta lands lärarekår i allmänhet en reserverad
hållning gent emot denna nyhet. —
Det föreliggande arbetet utgöres af tre hufvuddelar. I den
första, hvilken af författaren betecknas såsom grundläggande,
visar han till en början, huru en sådan sats som denna:
»inrättandet af skolsparkassor är en vår tids trängande fordran på
skolan» ingalunda bevisar, att en sådan fordran är pedagogiskt
berättigad, med huru stort eftertryck den än framställes. Till
en början var det ju så, att det nästan uteslutande var det
praktiska lifvets fordringar och behof, som afgjorde hvilka
läroämnen, som skulle införas i skolan. Skolan skulle intet
annat vara än en hjelpanstalt för hemmet och således
öfver-taga endast det, som hemmet äfven med bästa vilja icke kunde
göra. Helt naturligt kom derför undervisning att i första
rummet blifva skolans uppgift. Det stannade dock icke härvid;
äfven uppfostran i inskränktare mening kom snart på skolans
lott. Och detta med rätta. Samtidigt utvecklade sig skolans
teoretiska begrepp och ett teoretiskt betraktelsesätt af hennes
verksamhet, godkännande den anordning, som redan var för
handen såsom en det praktiska lifvets fordran. De fordringar,
hvilka det praktiska lifvet stälde på skolan, växte emellertid
allt jämt, och i samma mån ökades också de uppgifter, hvilka
den till allt större fulikomning utvecklade pedagogiska teorien
stälde på skolan.
Om ett skolans afvikande från den med hänsyn till dess
uppgift först intagna ståndpunkten och en allt vidare gående
eftergift för fordringarna på en rent uppfostrande verksamhet
varit en nödvändighet, så torde man dock kunna påstå, att den
tid en gång borde komma, då å ena sidan det
pedagogiskt-teoretiska utförandet af skolans arbetsplan kunde betraktas
såsom afslutadt, och å andra sidan gränsen för skolans förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
