Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vekelsegrunden till detta motstånd från lärarnes egen sida, kan
det väl icke nekas, att åtskilliga, och dessa ganska betydliga,
faror kunna uppstå, om alla band, hvilka nu äro satta mot
vil-korlighet och orättvisa, skulle lösas. Lärarne utgöra ett mycket
talrikt och för samfundet mycket betydelsefullt element, hvars
sunda och af alla sidoinflytelser oberörda sammansättning icke
nog kan betonas. De kommunala styrelserna äro i allmänhet
bildade med andra mål för ögat. Makten att tillsätta torde
mera än en gång blifva ett tveeggadt svärd, som skulle vända
sig mot handhafvaren sjelf, hur berättigad och i sin innersta
grund vacker den tanken än kan vara, att folket sjelft, här
närmast far och mor, bör välja den, som skall i deras ställe träda
fram för barnen, och således blifva den förmedlande länken
mellan hemmet och skolan.
Faste lärare och lärarinnor kunna afskedas på grund af
bevisad bristande duglighet och flit eller uppenbart förargligt
lif, men skolkommission, prost och stiftsdirektion måste vara
eniga derom, sedan vederbörande fått tillfälle att förklara sig.
Hjelplärare och småskolelärarinnor kunna utan vidare afskedas
af skolkommissionen.
En ganska betydelsefull faktor med afseende på skolans
framgång är lärarnes ekonomiska ställning; den är ju på sätt och
vis ett slags måttstock derför. Emellertid skulle det vara en
alltför rask slutsats, om man af de norska lärarnes yttre
lef-nadsförhållanden skulle bedöma skolans ståndpunkt. Vårt
fädernesland intager troligtvis i detta hänseende en egendomlig
ställning, för hvilken det dock icke kan närmare redogöras här.
Om tiden före 1860 kunde detta påstående med långt större
rätt hafva gjort sig gällande. Lärarnes aflöning var då för tiden
så genomgående usel, att den mången gång knappast gick upp
mot hvad en simpel arbetare förtjenade. 1860 års lag bevisar
också här ett märkbart framsteg. Vi kunna gifva oss in
endast på dess hufvudsakliga bestämmelser angående
löneväsen-det. Hvart amtförmanskap skall med stiftsdirektionens gillande
bestämma storleken af lärarens lön för hvaije skolveeka, hvartill
sedan kommer ersättning i penningar för kost och lxerberge,
beräknad för vecka; den bestämmes antingen lika för hela amtet
eller för särskilda delar deraf. I början gåfvos kosten och
her-berget in natura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
