Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den evangeliske pastorn Biron i Zurich var den förste,
som anordnade en skollofskoloni. Det var år 187B. Hans
försök lyckades förträffligt. Det vann efterföljd. Flertalet af
Tysklands större städer hafva dragit försorg om, att sådana
kolonier blifvit anordnade. Medel härtill hafva erhållits »dels
genom den kommunala fattigvårdens försorg, dels ock medelst
enskildas bidrag.»
Afven i vårt land har under år 1884* en feriekoloni varit
anordnad. Lärarinnan vid Ladugårdslands församlings
folkskola, fröken Agnes Lagerstedt, bragte den till ståud och stod
i spetsen för den. Anmärkningsvärd t är — såsom i
broschyren angifves — att fröken Lagerstedt »utan någon kännedom
om hvad i utlandet i denna sak blifvit åtgjordt insett ej
allenast huru önskvärdt, utan derjämte äfven, huru nödvändigt det
vore att söka förskaffa de mest försvagade skolbarnen under
loftiden några veckors vistelse på landet till helsas och
krafters återvinnande. Under en längre verksamhet som lärarinna
vid barnhem och folkskola hade fröken L. haft tillfälle att se,
huru flere, om ej flertalet, af barnen mot skolårets slut
likasom aftynade så till kropp som själ, samt att, då de efter inom
staden tillbragt sommar återkommo till skolan, deras tillstånd,
om ock stundom i någon mån förbättradt, dock snart återgick
till ett mer eller mindre otillfredsställande.»
Vid bildandet af en skollofskoloni uppstår först frågan:
huru skall man få nödiga underhållsmedel? Från Berlin
berättas, att det trots kraftiga ansträngningar varit förenadt med
stora svårigheter att anskaffa nödiga underhållsmedel. Ar 1884
hade endast 421 barn kunnat sändas ut på landet — ett antal,
som ju måste anses litet i förhållande till antalet barn i den stora
stadens folkskolor. Anledningen dertill, att man ej kunnat
erhålla större bidrag till detta af verkligt behof påkallade
kär-leksverk, är, att man ej lyckats ingifva det välmående
borger-skapet ett lefvande intresse derför. De invändningar, man i
allmänhet gör mot skollofskolonier, äro följande:
skollofskolo-nier äro ett slags öfverflöd, hvilka ej en gång temligen
väl-bergade föräldrar med sina barn kunna tillåta sig; luften i
Berlin är ej så dålig, som många mena, ty barn, som få någor-
* Ett föregående år skall tyska församlingen i Stockholm hafva
anordnat en dylik koloni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
