Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolor, hvilka måste stå lika öppna för alla, föranledas att vara
med om bibelläsning.» Och sådana skrifvelser buro frukt
Ar 1851 meddelar en synodalberättelse öfver anstälda
kyrko-visitationer, att »om bibelläsning i skolorna vore nu mera ingen
fråga.»
Men det var icke blott bibeln, som skulle utträngas ur
skolan. Äfven bönen måste upphöra. Biskopen
afCuriumin-lemnade år 1840 till regeringen en skrift, hvari han yrkade
bönens upphörande i skolorna. »Om katolska barn», yttrar
biskopen, »måste bedja utan att göra korstecken, då varda de
kränkta i sin rätt; men göra de korstecken, då varda de
utsatta för allehanda obehag, såsom hån och gnabb, isynnerhet
i de skolor, der protestanterna utgöra flertalet. Det är derför
bäst, att bönen i skolorna upphör.» Och regeringen gaf efter.
Lärarne förbjödos att i blandade skolor bedja med sina barn.
Vidare förbjöds att i dylika skolor använda böcker, som
på något sätt förrådde protestantisk ande. Hvad detta innebär
för historieläsningen, är lätt att fatta. De värderikaste bladen
i fäderneslandets historia måste döljas, medan sagor och
obetydligheter meddelades och lärdes med stor omsorg.
o o
Utdrifvandet af bibeln, bönen och den kristliga anden ur
skolorna skedde likväl icke utan allvarliga protester från den
lefvande kristendomens försvarare. I detta syfte skref Groen
van Frinsterer 1848 en serie öppna bref till inrikesministern,
greve Schimmelpenningk, som försäkrat, att 1806 års lag-burit
godo, frukter. Vi meddela derur följande för alla tider
be-hjertansvärda ord:
»Hvar hafva de goda frukterna visat sig? Månne i tillväxt
uti kunskaper? Månge sakkunnige äro öfvertygade om
motsatsen; de anse, att man i denna del väl väckt stort uppseende,
men icke åstadkommit någon verklig förbättring; att
undervisningsämnenas stora antal och kursernas omfång äro parade
med stor ytlighet och särdeles ringa betydelse för barnens
verkliga behof; att mycket glömmes lika hastigt som det blifvit
lärdt, och att en undersökning i afseende på arten af den
folkbildning, hvarpå man i våra dagar lägger så stor vigt, skulle
lemna resultat, hvilka ingalunda skulle vara gynnsamma för
den närvarande skolhögfärden. Dock vill jag icke tala derom.
Ty dels är tillväxt i kunskaper utan tillväxt i religiositet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
