- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 7 (1888) /
28

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

der är fråga om en bestämd del af några bråk och der hänvisas
till hela tal.

Det, som nyss nämts rörande decimalbråksafdelningens
mindre utförlighet, gäller äfven af delningen om allmänna bråk.

Nog lämpar sig ex. 6 sid. 75 till utgångspunkt, men derför
borde det ej hafva föregått ex. 1—5. Ty äfven de lämpa sig såsom
utgångspunkt. Genom dem förbindes allmänna bråkläran med läran
om hela tal, nemligen med det närmast före ex. 226 på sid. 27
stående. De ex. lämpa sig för hufvudräkning utan föreg. åskådning.

1 öfverensstämmelse med det förut anmärkta rörande
betydelsen af ordet förlängning bör det i ex. 63—65 stående gå före
det i ex. 66 och följande stående.

På sid. 78 står icke, att man alltid förvandlar allmänna bråk
till decimalbråk i st. f. att förkorta dem, utan att det ofta sker.
Och det sker allt mera. Förfaringssättet står nära bråks
förlängning; men som oafslutade decimalbråk mycket ofta uppstå
der-vid, så bör förvandling af allmänna bråk till decimalbråk ej
behandlas i sammanhang med allmänna bråks förlängning. Som
vidare decimalbråken betecknas annorlunda än de allmänna
bråken, samt sammanhanget mellan de allmänna bråken och hela
tal förut bör angifvas, och den af komiterade påpekade
enhetliga metoden tillåter det, så bör förfaringssättet angifvas så,
som der skett, fastän det är knapphändigt angifvet. Den, som
ordentligt genomgått ett seminarium — icke de äldre lärarne —,
bör med ringa eftertanke förstå sammanhanget.

Hänvisningen under ex. 132 och 149 sid. 81 och ex. 165
sid. 82 till ex. 34 och cx. 35 sid. 77 är visserligen ej nödvändig.
Men der finnes dock en likhet, som är beaktansvärd vid den
skriftliga räkningen, sedan grunden till förfaringssättet blifvit
genomgången med barnen; och i många fall är det nödvändigt
att beakta den likheten.

För lösning af ex. 167—169 är den enhetliga planen lagd
till grund, ehuru det ej är angifvet. Deremot har den ej lagts
till grund för lösningen af ex. 171 ochl72, emedan regeln skall
härledas ur det der begagnade lösningssättet. Hvad då särskildt
beträffar exemplet 171 b), kan jag icke instämma med
komiterade deri, att behandlingen deraf är i synnerhet mycket
svår-fattlig. Behandlingen grundar sig på ex. 170, hvars enkelhet
är stor, som är ett hufvudräkningsexempel och hvars uträkning då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/7/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free