Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 N:r 3. LÄROBOK-KOMITÉNS UTLÅTANDE RÖR. LÄROB. I RÄKNING.
#*
Afven rörande definitioner och termer hafva några
anmärkningar gjorts. De i hela tal gifna definitionerna på »multiplicera»
(sid. 40) och »dela* (sid. 42) äro för det der afsedda ändamålet
icke ofullständiga. Den förra gäller till och med en stor del
bråkexempel. Den med spärrad stil tryckta sammanfattningen
af den senare definitionen gäller fullständigt både hela tal och
bråk. Den i räkneboken efter definitionen på multiplicera
förekommande satsen: » De gifna talen kallas faktorer, det sökta
produkt eller mångfald», är bättre än den af komiterade
använda: »De tal, som uttrycka delarna och delarnas antal» o. s. v.
Att definitionerna äro abstrakta, är sant; men de måste så vara,
eftersom der talas om förfaringssättet med tal. — I det
sammanhang, hvari regeln för användning af parenteser står efter ex.
9 sid. 93, synes han mig tillräcklig.
1 ex. 11 sid. 33 förekomma bland andra liknande följande
uppgifter: »Utsäg i talet 9454, hvad slags tal hvaije siffra
betecknar, äfvensom huru många enheter af lägre ordning hon angifver!»
Af denna och dylika uppgifter hafva komiterade dragit den
slutsatsen, att »talsorterna der betecknas med benämningen
enheter». Denna slutsats är oriktig. Af exemplet framgår, att
den första fyran betecknar antal af annan ordning eller sort än
den andra fyran, samt att den första fyran betecknar 40 enheter
af den ordning, som kallas tiotal, eller 400 »enheter», men icke att
talsorterna benämnas enheter. För den lägsta talsorten har termen
»enheter» vunnit stadga. — Anm. rörande ex. 57 sid. 37 är
också oriktig.
— Det har allt mera blifvit ett språkbruk att använda »tia»
i st. f. »tiotal», lika väl som man säger »tia» i åtskilliga andra,
konkreta fall (ex. för »tiokrona»). Deremot svarar att säga »tvåa»,
»trea» o. s. v., ehuru de äro namn på siffrorna. Men det är ej
nödvändigt eller lämpligt att använda dem. — Såsom redan
förut synes i sammanhang med redogörelsen för komiténs
grundsatser, bör terminologien stadgas enligt komiténs förslag.
Slutligen vill jag uttala blott den önskan, att hvarje lärare
och lärarinna borde väl tillegna sig grundsatsernas innehåll och
i sin undervisning tillämpa dem. Räkneundervisningen skulle
vinna derpå.
Jj. C. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
