Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Önskligt vore. om vårt ecklesiastik-departement ville
årligen utgifva en dylik samling som ofvan nämnda
Universitets-og skoleannaler; dock ville vi, att den skulle omfatta äfven
folkundervisningen. På detta sätt skulle icke endast
pedagogisk insigt främjas bland lärarne, utan äfven till allmänheten
skulle spridas kännedom om våra skolförhållanden och intresse
väckas för till uppfostringskonsten hörande frågor.
Om Sv evig ex folkskoleorganisation och
seminarier af K, G. Leinberg,professor. Helsingfors 1888.
Den i vårt grannland Finland så ansedde och äfven i vårt
land välbekante folkskolepedagogen professor K. G. Leinberg
har i ofvannämnda skrift framlagt resultatet af sina studier
angående folkskoleorganisationen i allmänhet och särskildt
rörande småskolelärarinne-seminariernas inrättning i vårt land.
Med stor klarhet och reda gifver han en öfversigtlig
framställning af hufvuddragen så väl i folkskolornas som oek i
lärare-och lärarinneseminariernas anordning. Det är ovanligt att af
en utländings hand få en så riktig bild af våra förhållanden.
På ett par ställen torde större tydlighet hafva varit önskvärd,
men då den möjliga missuppfattningen icke kan medföra någon
vrångbild af det stora hela, anse vi onödigt att särskildt
påpeka dessa ställen.
Låsning för folket, utgifven af Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande, årgången 1888; l:ta häftet. Stockholm,
.Norstedt & Söner. Pris 30 öre.
Den första uppsatsen innehåller en liflig och i fosterländsk
anda skrifven skildring af ett besök vid de för oss minnesrika
ställena Breitenfeld och Lutzen. På det första vittnar den
anspråkslösa Gustaf-Adolfs-stenen om den värdefulla seger, som
här vans af en svensk konung och svenske män öfver en
»öfver-modig, segervan och segerviss fiende»; på det senare bevarar
»der Schwedenstein» »minnet efter en af de ädlaste, mest
storslagna och mest helgjutna personligheter, verldshistorien har
att uppvisa».
I »Några ord om hafvet» få vi en föreställning om hafvets
inverkan på jorden; om dess talrika, i så många olika former
framträdande djurverld; om dess växter och slutligen om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
