Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänja oss så mycket vid de sinliga förnöjelserna och till den
grad stärka vår naturliga afsky för allt, som är oangenämt och
smärtsamt, att vi icke utan yttersta möda kunna neka oss de
förra och icke utan mycken inre strid eller yttre tvång kunna
underkasta oss det senare; att vi alltid eller åtminstone i de
flesta fall föredraga en närvarande förnöjelse för en kommande,
äfven om den senare är mycket större och varaktigare än den
förra, och att vi söka sorgfalligare undvika ett litet närvarande
ondt än genom frivilligt fördragande deraf undgå ett kommande,
som är mycket betydligare och varar mycket längre. Hos den,
som är så sinnad, har sinligheten tagit öfverhand. Men huru
rik på skadliga följder är icke denna! Ar det icke sinligheten,
som, under* det den riktar menniskans tankar och böjelser endast
på det närvarande och synliga, derigenom betager henne all
lust och förmåga att sysselsätta sig med andliga och himmelska
ting, att höja sig till den osynlige Guden och att enligt’ sin
bestämmelse sörja för den tillkommande verlden? Är det icke
sinligheten, som ingjuter i de flesta menniskor en öfvervägande
afsky för allt, som heter arbete och möda, som kräfver en
särskild ansträngning af själens krafter eller en påkostande
för-nekelse af våra lustar och som derigenom hindrar dem från
att vara annat än svaga nybörjare i dygd och fromhet? A.r det
icke sinligheten, som af samma orsak gör det för dem så svårt,
ja, omöjligt att för det allmänna bästa uppoffra sin egen nytta:
tor pligten eller sina bröders sanna bästa vissa fördelar,
förnöjelser och beqvämligheter och att underkasta sig sådana
arbeten, som för samfundet äro af största gagn, men för dem
mödosamma och förtretliga? ... Men gör man sig nödig möda
att förebygga dessa bedröfliga följder af en rådande sinlighet
genom en sorgfällig och vis uppfostran af barnen, för att
derigenom underlätta för dem uppfyllandet af deras pligter? Söker
man väl att hålla deras böjelse för sinliga förnöjelser inom
be-böriga skran kor? Sätter man sig emot dennas tillväxt med
erforderlig försigtighet och klokhet? Gör man icke snarare
allt, som kan stärka denna benägenhet och hjelpa honom till
herravälde öfver förnuftet? Hvarigenom drifver man i
allmänhet på barnen till iakttagande af deras skyldighet, till flit och
till arbetsamhet? Ar det ej genom att samtala med dem om
8ådana saker, som smickra deras sinnen: deras smak, deras syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
