- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 8 (1889) /
64

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8.

Skolans uppgift och tidsförhållandena.

Skolans uppgift i allmänhet är att utöfva sådant inflytande
på den omyndige, att denne sättes i stånd att medvetet och
sjelfständigt arbeta på uppnåendet af sin bestämmelse. Detta
arbete skall han utföra som en aktiv medlem i mensklighetens
organism. Men för att kunna sjelfständigt deltaga i de
mensk-liga samfundens lif fordras en viss så väl formell som materiell
bildning. Denna bildning är under olika tidsåldrar olika så väl
till art som grad. Olikheten i dessa hänseenden är betingad af
den under en viss tidsålder rådande uppfattningen af menniskans
bestämmelse och af de derunder förefintliga nationella, sociala
och individuella behofven. Att den bildning, skolan har till
uppgift att bibringa under en viss tid, står i närmaste samband
med de rådande tidsförhållandena, lär historien.

Så snart en statsorganisation bildats, blir dess första uppgift
att bevara sig för yttre fiender och att skydda sina medlemmars
rättigheter. Derföre var i forntiden uppfostrans hufvudsakliga
uppgift att bilda de unge till starka, härdiga och viga
menni-skor. Detta motsvarade behofvet att sörja för den enskildes
skydd och statens bestånd. Så var t. ex. i det gamla Grekland
kroppskrafternas utveckling och härdande en hufvudsaklig sida
af uppfostran; men man sökte derjemte att utveckla kroppens
skönhet och gifva själen en harmonisk bildning. Uppfostran
hade å ena sidan en humanistisk syftning; å den andra sökte
den bibringa en medborgerlig anda. Det senare betonades
företrädesvis i Sparta, der genom Lykurgi lagstiftning statsintresset
blifvit ensidigast framhäfdt; det förra åter i Athen, hvars
invånare voro mera ideellt anlagda och der statsorganisationen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/8/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free