Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af vårt folks barn, förestås af så kunniga, så pligttrogna och så
aktningsvärda män, som våra folkskolelärare i allmänhet äro.
Sant är dock, att under de sista åren man kunnat hos en del
af dem skönja spår af en anda, som ej är god, en partianda,
hvilken, såsom oftast vid partibildningar, yttrat sig i
sjelflor-häfvelse och sjelfberöm. Man har skrifvit på sin fana:
lärarekårens höjande. Och hvem inser icke det berättigade deruti,
att läraren får den ställning i socialt oeh ekonomiskt hänseende,
som är af nöden, för att skolan skall kunna påräkna, att dugande
personer vilja egna sig åt hennes tjenst? Hvem vill ej efter
förmåga arbeta för att lärarens ställning blir så god, som
förhållandena i öfrigt medgifva? Men det måste vi anse som en
farlig missriktning, att man sätter de egna personliga intressena
framför skolans, att man vill begagna skolan såsom medel för
att vinna personliga fördelar, då hon ju borde vara målet. Det
måste vi anse för skolan skadligt, när någon, som hört till
partiet, utfört ett arbete, detta af partivänner framhålles som
utmärkt, äfven om det har ögonskenliga brister; då deremot
deras arbeten, som stå utom partiet, antingen icke omnämnas
eller ock granskas med väld och stor småaktighet, i det felen,
så väl stora som små, framhållas med skärpa och kitslighet, men
fortjensterna åter mestadels lemnas obeaktade eller, om det ej
är möjligt att förbigå dem, endast svagt påvisas. * Det måste
vi anse som ett odugligt medel att förbättra folkskollärarekårens
ställning, att på allt sätt söka ingjuta deri en högmodets,
sjelf-klokhetens och maktlystnadens anda. Följden häraf måste
nämligen blifva, att ovilja mot folkskollärarne väckes hos de andra
samhällsklasserna och derigenom äfven mot folkskolan. Eller
kunna väl folkskollärarne vara blinda för att för närvarande
råder mot dem en viss animositet hos många? Det var ej
förhållandet för några år tillbaka. Hvarifrån har denna kommit?
Orsakerna äro nog flere. En af dem är — det må ej fördöljas
-— det sätt, hvarpå några lärare på sista tiden uppträdt i
åtskilliga frågor. Vi hvarken vilja eller anse nödigt att här
närmare ingå på detta område. Vi vilja endast erinra om de
ständiga anfall från åtskilliga lärares sida, för hvilka
seminarierna under en följd år vid behandlingen af skolans
angelägenheter varit utsatta. Och för att få hjelp i dessa anfall hafva
forna seminarieelever ej ansett sig för goda att vända sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
