Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De som påstå, att nyss anförda uttryck ur
kyrkostämmo-förordningen om kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och
aflönade betjente icke har afseende på folkskoleläraren, synas
icke hafva gjort klart för sig, hvilken betydelse ordet betjente
har i lagstil. De tyckas hafva tänkt endast på den bemärkelse,
i hvilken detta ord brukas i det dagliga lifvet. Ar detta vårt
antagande riktigt, fatta vi mycket väl, att de icke kunnat
förlika sig med att folkskolelärame skulle räknas till ofvannämda
kategori. Men nu är förhållandet det, att ordet betjente i em*
betsspråket användes om lägre tjenstemän i allmänhet. Hvar
gränsen mellan tjenstemän och betjente skall dragas, veta vi
visserligen ej, men vi vilja påpeka, att den gränsen ej alltid
går så alldeles lågt, som man kan vara frestad att tro. Så
räknas icke blott länsmän, utan äfven kronofogdar till kategorien
kronobetjente, och under benämningen öfverrätts betjente
innefattas alla de tjenstemän i rätten, hvilka ej äro ledamöter,
således t. ex. ordinarie notarier och aktuarier i hofrättema.
Granskar man de uttryck, som den åberopade förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd använder i fråga
om de personer, som sortera under kyrkostämma, så finner man,
att i § 2 upprepade gånger talas i ett sammanhang om
folkskolelärare (eller skolmästare) och om (eller kyrko-
betjening), under det att i § 24 åter benämningen
kyrkoförsamlingens betjente brukas, och då utan samordning med ordet
folkskolelärare. Hade lagstiftaren icke med det sist anförda
uttrycket åsyftat någonting annat än kyrkobetjente, så är det föga
antagligt, att han förändrat den förut använda terminologien.
Ty, såsom allmänt bekant är, finnes intet område af
författareverksamhet, der man så noggrant afväger hvaije ord och
uttryck som vid aflattandet af lagparagrafer. Om nu lagstiftaren
med det mera omfattande uttrycket kyrkoförsamlingens betjente
måste mena annat än med den inskränktare benämningen
kyrkobetjente, så kunna vi för vår del ej fatta annat, än att han uti
det nya uttrycket velat inbegripa jemte kyrkobetjente någon
eller några af de personer, som förut särskildt uppräknats i § 2.
Men hvilka skulle då dessa personer vara, om ej skollärame?
De äro af kyrkoförsamlingen aflönade, voro vid tiden för
författningens utkomst redovisningsskyldiga, för så vidt de
uppburo den då ännu existerande terminsafgiften, samt kunna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
