Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som känner till våra skolförhållanden, kanna neka, att om
småskolan införlifvades med folkskolan, så att de skulle läsa pä
samma st&lle, en stor mängd barn finge så långa och så svåra
skolvägar, att de ofta nog ej skulle kunna infinna sig i skolan.
Det torde dessutom ej vara så välbetänkt att vidtaga sådana
anordningar, att täta lärareombyten nödvändigt komma att ega
rum. Slutligen hemställa vi, om det är antagligt, att en ung,
ännu opröfvad lärarekandidat, som ej är fäst vid skolan, utan
som genom tjenstgöringen i henne skall förvärfva sig
behörighet att söka ordinarie anställning, skall bättre sköta henne än
en erfaren, rutinerad småskolelärarinna, som anser henne som
det arbetsfalt, hvilket blifvit just åt henne anvisadt, ooh som
derföre arbetar i henne med större intresse och med djupare
känsla af ansvar.
Inledarinnan säger, att det är för lifvet mera värdefullt,
om barnet, när det lemnar skolan, ej har lärt känna mer än ett
tidsskede af historien, blott det lärt detta så, att det derur
upptagit historieundervisningens kärna och fått klart för sig, att
mycket ligger bakom och framom, som det ännu ej känner.
Hur skall detta förstås? Ar det verkligen fröken Wetterlinds
mening, att barnen i folkskolan skola drifva så djupgående
historiska studier, åtminstone af ett tidehvarf, att de skolä derur
»upptaga historiens kärna». Det är visserligen ej så lätt att
förstå hvad hon menar med historiens kärna; men antagligen
menas väl dermed betydelsen af och den inre syftningen i de
händelser, som under det i fråga varande tidehvarfvet timat. I
sanning, den metod, genom hvilken man kan föra våra
folk-skolebam till den mognad, att de kunna uppfatta detta, är guld
värd. Och den förherskande idé, som bildar liksom
underströmmen i alla de strömningar åt olika håll, som genomgå
tidehvarfvet, skall man kunna utforska utan att känna det
föregående tidehvarfvet, ur hvilket det derefter följande framgått.
Ja, det ser ut, som om inledarinnan menade, att det vore en
synnerlig värdefull kunskap, om man tillegnat sig en sak, om
hvars grunder man sväfvade i okunnighet och om hvars följder
man ej hade någon aning. Oss förefaller en sådan insigt vara
af ringa värde; det förekommer oss också, som om
förvärfvan-det af en dylik insigt ej toge själskrafterna med undantag af
minnet synnerligen mycket i anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
