Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon lätt sak att fullkomligt förena och genomföra dessa
grundsatser, torde äfven villigt erkännas, och derpå har ock förf. vid
flere tillfällen gifvit oss bevis. Det torde nemligen ej kunna
kallas enkelt att för dem, boken afser, tala om »Jesu teokratiska
härstamning såsom Messias» (sid. 4) eller säga, att Jesus
uppväxer »i djupaste fördoldhet» (sid. 3). Fullt lämpligt torde det
icke heller vara, ehuru det ur språklig synpunkt kan försvaras,
att kalla Jesu frestelse af djefvulen en »envigesstrid», såsom förf.
gör sid. 8 och 9, eller benämna Jesu lärjungar med namnet
»anhängare», sid. 27. Det förra namnet synes oss nämligen allt
för mycket påminna om den fornnordiska mytologien för att
här komma till användning; det senare påminner allt för mycket
om våra jordiska, ofta orena partibildningar. — Understundom
har ock förf. i sin sträfvan att uttrycka sig så kort och gediget
som möjligt blifvit otydlig, t. ex. då han säger: »Jesus hade
sålunda omkring sig en krets, visserligen liten, men af äkta
lärjungar», sid. 11, och på sid. 12 om Jesu första under säger: »Och
dermed grundlägger den tro på sig, som han sökte», och å sid.
63: »Men lärjungaskapet kräfver ock en klok beräkning af sina
fordringar». I öfversigten af sjunde perioden säger förf. sid. 80:
»I förklarad kroppslighet samlar han åter sina skingrade, bäfvande
lärjungar omkring sig för att ytterligare föra dem in i förståendet
af hans menniskoblifvande.»Vi hafva velat påpeka äfven dessa
mindre betydande oegentligheter; ty vi hålla före, att endast det
bästa äfven i detta afseende är godt nog för ungdomen.
Att förf. på ett och annat ställe gjort sig skyldig till en
framställning, som innebär någon missvisning med hänsyn till
uppfattningen af innehållet, synes oss deremot såsom mer
väsentligt. Å sid. 21 säges: »Genom bönen skall äfven han
underhålla förbindelsen med Fadren.» Detta »skall» borde väl saklöst
utgå och blott ersättas med »underhåller han» o. s. v. för att
antyda, att detta böneumgänge lika mycket, och kanske ännu
mer, var ett kärlekens behof som en pligt under hans jordiska
lif. »Ett svagt tvifvel» säges, sid. 29, uppstiga hos Joh. döparen.
Men om detta tvifvel var svagt eller starkt, torde väl vara
svårt att afgöra, då det blott heter, att han »sände bud med
sina lärjungar (Matt. 11: 2). Se vi åter på Jesu svar, v. 6, torde
man böra säga, att det i allmänhet för Joh. varit en prof ningens
och anfaktningens tid, under hvilken han höll på att taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
