Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kans lif och därunder verka till Guds ära och sitt och sina
medmänniskors sanna bästa.
Att vara folkskolelärare innebär sålunda att vara många
okunniges lärare i sarihing och dygd; att vara föräldrars
ställföreträdare; att vara en talrik barnaskaras andliga fader; att vara
de uppväxande församlingsmedlemmarnes vårdare; att vara deras
skydd och hägn och att vara deras förare på vägen till det
himmelska fäderneslandet.
Ar då det kallet ej viktigt och betydelsefullt? Ar då
folk-skolelärames uppgift ej hög och härlig? I sanning synes mig
hans kall så viktigt, att han, äfven om han sträfvar efter att
utföra en lifsgäming, som är af någon betydenhet, ej behöfver
frukta för, att icke hans med rätta kan räknas dit. Hans kall
fyller dessutom så hela hans tid och kräfver så hela hans kraft,
att han, om han skall sköta det rätt, visserligen ej kan ägna
sig åt något annat kall därjämte. Folkskolelärarens kall är ock
så högt, att han verkligen ej behöfver söka efter något högre
för att få sin ärelystnad tillfredsställd. Ja, folkskolelärarens kall
är ett härligt kall, ty härligt måtte det väl vara att såsom en
Guds medhjälpare få deltaga i arbetet på att föra odödliga själar
till deras rätta fader, hos hvilken de, om de lyckligen bergas i
hans famn, i evighet få njuta ostörd frid och sällhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
