Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gion8krig, därom talar boken ingenting. Anmärkningsvärdt är
for öfrigt, att, under det att så oviktiga och därtill historiskt
osäkra tilldragelser som konungarne Olofs och Erik Segersälls
eröfringståg till Danmark omnämnas, flera viktiga
krigstill-dragelser under nyare tiden förbigås. Karakteristiker öfver
våra mest framstående konungar och statsmän saknas. Åt
framställningen af det personliga och dess stora betydelse i vår
historia har endast obetydligt utrymme lämnats. Vi våga påstå
detta, oaktadt förf. i företalet till lärobokens senare del
försäkrar om motsatsen. De exempel, som han där gifver härför,
synas oss genom utförandet snarare vara ett bevis på den
knapphändighet, hvarmed just det personliga af förf. behandlats. Vi
veta nog, att förf. vill, att allt sådant skall öfverlämnas åt
lärarens muntliga meddelanden, men härvidlag kunna vi ej
annat än påminna om, att läroboken dock bör innehålla en
uppränning till dessa, så mycket åtminstone »som behöfs för
att hjälpa lärjungarne till att sammanfatta och i minnet
behålla desamma».
Ett väsentligt fel, för hvilket förf. af denna lärobok synes
hysa stor benägenhet, ligger i upptagandet af nya uppgifter
och obestyrkta förslagsmeningar, ofta af ganska färskt datum.
Såsom bevis härpå anföra vi: uppgiften, att Olof Trätälja efter
Ivar Vidfamnes död återkommit till Upsala, samt att han och
hans efterkommande regerat där såsom konungar; antagandet, att
den norske konungen Gudröd den stolte skulle såsom konung
af Danmark hafva kämpat med Karl den store; att ledingslamen
förskrifver sig från Olof Skötkonungs tid m. m. Såsom dylika
obestyrkta antaganden och förslagsmeningar torde också få anses
uppgifterna, att Halsten och Inge den äldre grundat det kyrkliga
frälset, att det varit i början af samme konungs regering, som
beslut fattats om en gemensam konung, om eriksgatan och
landskapens hyllning, äfvensom att det världsliga frälset förskrifver
sig från nämnde konungs tid. Förf. synes oss här hafva begått
det felet att till bestämda tider och regeringar hänföra
inrättningar, hvilkas tillkomst ej låter noggrant bestämma sig, och
hvilka ofta kunna sägas hafva uppkommit småningom och
omärkligt. . Från en lärobok för folkskolan böra dessutom alla
obestyrkta antaganden och oafgjorda förslagsmeningar uteslutas,
äfven om åtskilliga skäl kunna anföras för desamma. Af det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
