Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverdrift. Emellertid upptages förenämnda mindre viktiga sak
synbarligen för att kasta skugga på Karl Johan och hans
konservativa regering, under det att ingenting nämnes om långt
viktigare åtgärder och tilldragelser, såsom om fullbordandet af
Göta kanal. På nyssnämnda sida säges ock Karl Johan för
en tid hafva lämnat regeringen åt sin son Oskar, därför att
han var »nedslagen öfver allmänhetens missnöje». Sanna
förhållandet är, att Oskar förestod regeringen under faderns vistelse
i Norge 1838—39.
Framställningssättet i boken lämnar åtskilligt öfrigt att
önska, oaktadt- förf. synbarligen bemödat sig att, i
öfverens-stämmelse med hvad han själf i företalet yttrat, framställa
innehållet enkelt, konkret och objektivt med sorgfälligt undvikande
af alla bilder. Förf. har utan tvifvel lyckats i att efter sin
önskan åstadkomma »korthuggna meningar», men just genom
bemödandet att så mycket som möjligt sammantränga
innehållet har stilen på flera ställen blifvit torr och krönikeartad.
Exempel härpå lämna bland annat i förra delen redogörelsen
för ryska rikets grundläggande (sid. 12) samt i senare delen
den förut anförda framställningen af trettioåriga krigets
uppkomst (sid. 70) och af böljan af Sveriges deltagande i
detsamma (sid. 72). Ett annat exempel härpå lämnar berättelsen
om Kristinas tronafsägelse (sid. 75), där följande mening
förekommer: »Till sist tröttnade hon vid alltsammans, förmådde
ständerna att välja Karl Gustaf till tronföljare, afsade sig kronan
och for utomlands.» Såsom bevis på mindre lyckadt
framställningssätt kan äfven med skäl anföras berättelsen om slutet af
Gustaf III:s ryska krig, där man får véta, att »konungen skulle
blifvit öfvervunnen och därpå troligen afsatt, så vida han ej
slutligen lyckats besegra den ryska flottan vid Svensksund». I
fråga om en del namn på personer, ämbeten och inrättningar
från äldre tider synes oss äfven förf. hafva råkat in på en
af-väg. Han vill nämligen gifva dessa i den form, som han pröfvar
vara den ursprungliga och därför enligt hans åsikt den rätta.
Därför talar han om ynglingakonungarne , Valand,
vald, Väg-Anund och Ingäld, om Olof , om ross-
tjånsten och om drottsäten. Beträffande namn på historiska
personer kan det ej vara lämpligt att i en lärobok, särskildt en
lärobok för folkskolan, ändra den häfdvunna och i flertalet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
