Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fysik utan apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56 VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.
Man tager en kropp af hvad form som helst, t. ex. en
sten. Man fäster stenen vid en tråd och sänker den i ett
ända till brädden vattenfyldt glas. Det vatten, som då
rinner öfver, har naturligtvis samma rymd eller kubikinnehåll
som stenen. Man aftorkar det sålunda delvis tömda glaset,
och ställer det på den ena skålen af en våg. På den andra
skålen lägger man blyhagel eller vigter, tills jemnvigt inträder.
Vid den vågskål, på hvilken glaset står, hänger man stenen.
Derpå ställer man ett vattenfyldt kärl under stenen, så att
densamme är nedsänkt under vattenytan i kärlet. Jemnvigten
blifver derigenom störd, men den återställes, om man ånyo
fyller glaset till brädden med vatten d. v. s. ånyo häller i
glaset en qvantitet vatten af samma volym som stenen.
Vill man förklara lagarne för kommunicerande kärl,
vattenkonster, artesiska brunnar o. s, v., kan man dertill använda
två trattar, hvilkas pipar äro sinsemellan förbundna genom
ett stycke vanligt kautschukrör. Sedan man slagit vatten i
trattarne, kan man ådagalägga, huru vid den ena trattens
höjning vattnet stiger i den andra, och tvärtom.
Med en pappskifva och ett lampglas kan man visa
beskaffenheten af det tryck, som vätskor kunna utöfva nedifrån
uppåt. Vid ena ändan af ett lampglas sätter jag en rund
pappskifva och fasthåller den med ett snöre. Derpå
nedsänker jag den sålunda tillslutna cylindern i ett vattenfyldt kärl.
Pappskifvan fasthålles nu genom vattnets tryck nedifrån
uppåt. För att skilja henne från glaset, behöfver man endast
hälla så mycket vatten i detta, att den inre vattenytan står
i jemnhöjd med den yttre (fig. 35). Det yttre trycket på
skifvan blifver då lika stort som trycket inifrån glaset och är
lika med vigten af en vattenpelare, som har till bas en yta
lika stor som lampglasets öppning och en höjd lika stor som
afståndet från pappskifvan till vattenytan.
Sprutor och pumpar etc. grunda sig på det atmosferiska
trycket. Luftballongerna stiga till följd af gasers inverkan;
ballongen är nemligen en i gas sväfvande kropp och på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
