Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Seendet och synvillorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.
villor, som äro beroende på en bristande förmåga hos ögat
att rätt uppfatta föremålen.
Hvarje utsträckning, t. ex. en linie, en yta och o. s v.
synes oss alltid större såsom delad än som odelad. Detta beror
derpå, att den direkta åskådningen af delarne låter oss
lättare uppfatta antalet och storleken af de stycken, i hvilka
Fig. 84. - ab tyckes lika stor med be.
det hela kan delas, än hvad fallet är, då dessa delar af det
hela icke äro utmärkta. Sålunda tyckes stycket ab i fig. 84
vara lika med stycket be, ehuru det förra i verkligheten är
större.
Fig*. 85. - A och B äro fullkomligt qvadratiska.
Då man skall försöka dela en vågrät linie i två lika
delar, så vill högra ögat förleda oss till att göra den högra
halfvan större än den venstra, och det venstra ögat vill
likaledes förleda oss till att göra den venstra halfvan större än
den högra. För att komma till säkert resultat vänder man
papperet om och tager midtpunkten mellan båda
delningsstrecken. Detta slags synvillor blifva än mera slående, när de
afstånd, sorn skola jemföras, gå i olika riktningar. Om man
betraktar A och B (fig. 85), som hvardera äro fullkomligt
qvadratiska, så skall det förefalla, som om A vore mera hög än
bred, då deremot B synes mera bred än hög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
