- Project Runeberg -  Vetenskapliga tidsfördrif /
251

(1883) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. En vetenskapsälskares boning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN VETENSKAPSÄLSKARES HEM.

hög grad till att gifva en jemn och regelbunden rörelse åt
axeln.

Den elektriska strömmen, som sätter apparaten i gång,
utvecklas medelst surt kromsyradt kali i ett af två element
bestående batteri, hvilket med stor noggrannhet blifvit
konstrueradt af Edison, och hvars anordning är särdeles lyckad.
Locken till de båda elementen äro gjorda af ebonitskifvor,
förbundna medelst ett metallstycke, som löper på en lodrätt
stående stång i midten. Vid locken äro fastade två elektroder
af kol och zink. När man vill begagna pennan, skjuter man
de båda elektroderna ned i vätskan; fig. 163 visar apparaten
i denna ställning. Då man slutat skrifningen, lyfter man upp
midtelstycket och skrufvar det fast upptill på stången,
hvarpå det löper, och på så sätt skyddas elektroderna för
vätskans inverkan och följaktligen äfven zinken för onödig
upplösning.

I följd af denna inrättning kan apparaten vara i
verksamhet under fyra dagar utan något afbrott, d. v. s. utan att
man behöfver byta om vätskan; och zinken är brukbar under
flera veckors tid. Vi behöfva icke tillägga, att dessa
tidsbestämmelser endast äro relativa och beroende på det
långvarigare eller kortare bruk, man gör af apparaten.

Sådan är apparatens inrättning, i korthet framstäld; vid
skola nu se till, hvad nytta man kan hafva af densamma.

Med den elektriska pennan, kan man, såsom vi förut
omnämnt, på ett papper åstadkomma en skrift, som utgöres af
en mängd små, tätt intill hvarandra stående, hål. Denna
skrift läses med svårighet på vanligt sätt, utan man måste
hålla papperet mot ljuset, men på detta senare vis skulle det
vara obeqvämt nog att läsa den, och den skulle sålunda ej
erbjuda några fördelar. Man måste derför betrakta denna skrift
såsom en negativ bild, af hvilken många positiva kunna
erhållas, och för att åstadkomma detta begagnar man sig af en
press, som vi hafva af bildat i fig. 164. I locket, som synes
till venster, lägger man den negativa bilden d. v. s. skriften,,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:47:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsford/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free