Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
tydelse för folkskolan samt i allmänhet i fråga om skolans
ställning till kyrkan, der förf. ifrigt och, såsom det synes,
med varm öfvertygelse förfäktar beredandet af en total
omstörtning i nuvarande förhållanden. Vi vilja ej denna gång
yttra oss utförligare i denna skolans förnämsta lifsfråga, om
hvilken vi förut häft tillfälle att uttala vår åsigt. Endast
den anmärkningen tillåta vi oss, att då Hr S. och många
med honom hylla den meningen, att någon egentlig
välsignelse först då kan varå att förvänta för skolan, när man
hunnit aflägsna henne såsom skola från all närmare beröring
med det ordnade kristna kyrkosamfundets bekännelse, så
borde de sålunda tänkande för vinnande af sitt syftemål ej i
första rummet arbeta på skolans skiljande från kyrkan, utan
först och främst sträfva efter statens och kyrkans fullständiga
åtskiljande från hvarandra i allmänhet. Det synes oss
nämligen ej möjligt att, så länge kyrka och stat hafva någon
förbindelse med hvarandra, från skolan aflägsna kyrkligt
inflytande øeh i följd deraf ej haler att från henne aflägsna
kristendomsundervisning* Kyrkan måste numera hafva sin
skola såväl som staten. Kunna de ej förenas om samma
skola, så måste de upprätta hvar sin. Frågan är sålunda
icke i första rummet denna: skall folkskolan sekulariseras?
utan denna; skall den del af folkskolan, öfver hvilken
staten omedelbart råder, sekulariseras? eller kanske ända
riktigare denna: skall allt samband emellan svensk stat och
svensk kyrka upplösas? Men, som sagdt, vi hoppas
framdeles få tillfälle att åter upptaga denna vigtiga tidsfråga.
Uti en annan ganska vigtig fråga måste vi ock i en
punkt på det bestämdaste motsätta oss de af Hr S.
uttalade åsigter, för så vidt de äro sådana, som vi efter
noggrannt bemödande ansett oss nödsakade att uppfatta dem;
och åt denna fråga, hvilken vi uppställt såsom öfverskrift
till denna uppsats, vilja vi nu i det följande egna en
närmare uppmärksamhet. Hr S. yttrar derom bland annat
följande (sid. 416 och 417):
uHvad nu orsakerna till den ojemna (eller rent af
ute-blifna) skolgången beträffar, så få de väl tyvärr mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
