Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
anförtros åt myndigheter, hvilka för sitt görande och låtande
äro lagligen ansvarige. Och hvad folkskolans förhållande
till och påyrkade emancipation ifrån kyrkan särskilt angår,
så kunna vi efter vår uppfattning ingalunda erkänna
såsom en afgjord sanning den axiomatiskt åberopade satsen, att
„det religiösa är den enskildes och de fria associationernas
ensak". Men äfven om saken på detta sätt förhölle sig,
så vore dock deraf ingalunda en nödvändig följd, att
chri-stendomsundervisningen skulle bortvisas från skolan. Se på
den skottska frikyrkan ! Se på sekterna i England ! De
hvila med sin organisation alla på den fria
associationsgrundsatsen, och dock ära de så långt ifrån att utesluta
religionsundervisningen från skolorna eller att vilja hafvaden
derifra utesluten, att de tvärtom — hvar för sig — såsom
en den aldravigtigaste lifssak för folkskolan fasthålla och
påyrka, att den främst af allt må meddela en på en
bestämd bekännelse grundad ehristendomsundervisning. I
vårt gamla Sverige är, såsom vi alle veta, den moderna
assoeiationsprincipeo i nyss åsyftade mening ännu icke an*
tagen. Hela vår offentliga ordning hvilar ännu på en
motsatt grundsats, på den grundsatsen nemligen, att „det
religiösa" ingalunda är blott den enskiltes angelägenhet, utan
att jemväl* det allmänna samfundslifvet deruti har sin
sannskyldiga, sin enda pålitliga helsokälla. Och denna
grundsats, hvilken väl tåler att öfvervägas, innan den öfvergifves,
lefver ännu med kraft, äfven der den icke klart är insedd,
i folkets hjertan. Skulle det då väl varå ens i lägre
mening klbkt, för att icke tala om det i högre mening visliga,
att nödga ett folk, gom ännu, med obetydliga och nästan
omärkliga undantag, är enigt i religionen, att upprätta
folkskolor, för hvilka den religiöeai, den kyrliga
undervisningen vore främmande? .Är det tänkbart, atten sådan
anordning här skulle af folket erkännas såsom med dess
behof öfvensstämmande? För vår del äro vi öfvertygade,
att om verkligen denna anordåing här af Iag påbjödes, så
skulle detta blott hafva den verkan me(i sig, att just på
den fria associationens väg nya folkskolor skulle anläggas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
