Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1E6
som detta kunde efter min mening ske utan ökad utgift för
staten» Antalet af dem, som söka inträde på
lärareseminarium, är, så vidt jag vet, betydligt i aftagande; åtminstone
är detta fallet i den ort, der jag bäst känner ställningen.
Om detta fortfar, hvilket icke är osannolikt, kan det ju väl
gå an att inskränka seminariernas antal, hvarvid man till en
början kunde ombilda ett af dem till lärarinne-seminarium;
och det, som förekommer mig lämpligast dertill, är
seminariet i Hamar, emedan det ligger ungefär midt i landet;
och från Hamar stift är det lätt att färdas antingen till
Asker eller Klæbo för de ynglingar, som vilja bildas till
lärare. Detta vore det minsta konstsamma och i följd
deraf det lättaste sätt att få ett lärarinne-seminarium till stånd.
Man kan varå ganska viss om att få mer än tillräckligt af
elever; och jag tror icke heller att man behöfver frukta för,
att tilloppet af manliga elever från de tre stiften skulle
blifva för stort för de 2 seminarierna, då hvartdera af dem
kan mottaga omkring 40 hvart år. Vi finge ändock fem
lärare-seminarier, men blott ett lärarinne-seminarium; och
när då undervisningskursen vid det sistnämnda blefve lika
lång, som vid de andra seminarierna, kunde de blifvande
lärarinnorna få en tillräcklig utbildning, hvilket jag anser
för alldeles nödvändigt, om de med framgång skola kunna
arbeta i skolan.
Detta är i korthet min mening om den saken. Det
skulle fägna mig, om andra ville uttala sig i frågan, så
att hon blefve framhållen och diskuterad i tidningarna. På
det sättet bör hvarje ny sak förberedas".
J. C. Tiller.
Folkundervisningen i Stockholm.
Göteborg och Norrköping under år 1868.
Af vederbörandes ingifna berättelser framgår, att
folkskoleväsendet i rikets tre största städer fortfarande är
föremål för kraftiga bemödanden. Ett synnerligt intresse
erbjuder detta år den berättelse, som afgifvits af
Öfverstyrelsen för hufvudstadens folkskolor. Denna berättelse
upptager nämligen ej blott en ganska utförlig redogörelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
