Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
som ingifver människorna stora och upphöjda tankar.
I hvar och en redbar människa bor en gud; hvilken
gud det är, kan jag icke saga. Om du träder in i
en skog af gamla, ovanligt höga träd, hvilkas
virr-varr af kvistar och grenar undandrager dig anblicken
af himlahvalfvet, väcker icke då en sådan lunds
upphöjda ro och majestät och den underbara skuggan
under detta fria och dock täta hvalf hos dig tron
på ett högre väsen? Och när i en urhålkad klippa
under ett framskjutande berg en grotta öppnar sig,
icke byggd af människohänder, utan af naturen själf
så danad, genomtränges icke då ditt sinne af ett slags
religiös känsla? Vi betrakta de stora flodernas
källsprång som heliga; där ur djupets dunkel en
vattenåder framspringer, står ett altare; varma källor ägna
vi dyrkan; mången sjö hålles helig för sitt skuggiga
dunkel eller för sitt omätliga djup. Träffar du en
människa oförskräckt i faror, oberörd af begären,
lycklig i olyckan, lugn i stormen, upphöjd öfver de
vanliga dödlige, en gudarnes like, griper dig ej då
en helig vördnad? Måste du då icke säga dig: en
sådan upphöjd varelse är dock något annat än en
usel stoftmassa. En gudomlig kraft är där verksam.
En så utmärkt ande, full af harmoni, upphöjd öfver
allt smått, som ler åt allt hvad vi frukta eller
efter-sträfva, en sådan besjälas af en himmelsk makt.
Något sådant kan icke finnas utan gudomlig med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
