Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Maharshi Devendranath Tagores valda predikningar och böner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O, Herre, den allena känner Dig, för hvilken du
uppenbarar Dig själf. Och då han lärt känna Dig, sjunger han
Ditt lof för alltid.
Den Högste Anden bor i ljuset och mörkret, i solen
och månen; men ljuset och mörkret, solen ocli månen
känna honom icke. Han bor äfven i människans själ,
och själen känner honom icke, ehuru den fått
företrädesrätten att känna honom. Då genom lifvets
renhet och andlig tukt själen når det stadium, där
den är fylld med en djup längtan efter Herren, så
att den ej kan lefva utan Honom — för en sådan
ren och from själ uppenbarar sig Herren. 0, sök
honom, den inneboende Anden, i din egen själ, och
ej i den tomma rymden. Liksom blodet och
andedräkten äro kroppens lif, så är Gud själens lif.
Välsignad är han, som inträtt i en helig gemenskap
med denna Brahma. Ett sådant kamratskap, begynt
här på jorden, slutar aldrig. Äfven då kroppen
ligger här öfvergifven, inträder själen i det eviga
lifvet och får all sin längtan stillad hos den Evige.
En sådan förening är uppfyllelsen af vår
förhoppning, vår himmel, vår frälsning:
Den Högste Ande kan man ej lära känna genom vackert
tal, ej genom ett skarpt förstånd, ej heller genom mycket
lärande. Han ensam känner Honom, som söker Honom
med brinnande bön och hängifven dyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
