Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Kina och de europeiska nationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
I betraktande af den riktning, hvari utvecklingen sålunda går,
måste hvar och en inse, af huru utomordentligt stor betydelse
missionens arbete är, och huru nödvändigt det är att skynda.
Ty missionen är det enda medel, hvarigenom motsatsen mellan
»den hvite» och »den gule» kan utjämnas eller mildras. De
handelspolitiska intressena däremot göra denna motsats alltjämt
skarpare och skarpare. Det var därför ett dåraktigt tal utan like,
när Englands dåvarande statsminister earl Beaconsfield år 1900
kastade skulden för boxareupproret på missionen. Missionen
fick nog vara med och dricka af den bittra kalk, som en
skamlös, europeisk krämarepolitik hade tillredt. Sannt är äfven, att
de katolska missionärerna, genom sin ständiga inblandning i Kinas
inre politiska förhållanden, hade gjort sitt till för att öka
förbittringen. Men äfven denna inblandning hade en politisk
bakgrund, i det den beredde de främmande katolska makterna
tillfälle att genom sina konsuler gripa in till sina missionärers stöd.
Men att missionen, såsom ett helt betraktadt, är af den allra
största välsignelse för Kina, det erkänna klarsynta kinesiska
statsmän i ordalag, som äro rent af förvånande. Den mäktige
vice-konungen Tuan Fang sade också en gång till en af Svenska
missionsförbundets missionärer: »Kom ihåg, att jag har sagt, att
jag är glad för hvarje missionär, som kommer till Kina.»
I synnerhet viktigt är det att med kristen mission försöka
att komma åt den studerande ungdomen, som i de moderna
läroverken är utsatt för starka inflytelser af europeisk otro och
ateism. Den bildning, som i de högre skolorna bibringas de
unga, alstrar misstro och förakt för deras gamla religion utan
att gifva dem någon bättre i stället. De bli religionslösa, och
det är sämre än att vara afgudadyrkare. Ty afgudadyrkaren
erkänner dock en högre gudamakt, af hvilken han beror, och
som han bör dyrka, huru oriktiga föreställningar han än kan ha
om denna gudamakt. Ateisten erkänner ingen gud alls, och det
är det sämsta af allt. Kommer nu ateisten med en viss
vetenskaplig bildning, så är han desto farligare. Ty dessa studerade
män stå i högt anseende hos kineserna. Lyckligtvis ha också
våra missionärer haft öppet öga för vikten af mission bland dem.
1 Wuchang hålla de särskilda möten uteslutande för kinesiska
studerande. Därom skrifver missionär Sköld i årsberättelsen för 1906:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
