Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Färden till Macheng. — Erfarenheter under vägen. — Ankomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<45
stenkärl om kanske ett par hektoliters rymd. De äro afsedda
för vägfarande människor, på det spillningen efter dem må bli
lämnad till jordbrukets nytta.
På många ställen såg jag män gå på hveteåkrarna och med en
hacka luckra upp den af torka hårda jorden mellan tufvorna.
Hvetet sås eller, rättare sagdt, sättes för hand i tufvor eller stånd
med ett litet mellanrum. Efter mannen med hackan kom en
man med en slef på långt skaft. Han hällde mellan hvetestånden
en smula gödsel, upplöst till flytande form. Hvilket arbete! Men
så bär också jorden skördar därefter.
Under den sista delen af färden vandrade vi genom en stad,
som heter Peh-kao. Förr lär folket i denna stad och
omkringliggande trakt ha varit mycket vildsint mot utländingar, så att
det var lifsfarligt att draga fram där. De första arbetarne af vår
mission, som vandrade genom dessa nejder — det var år 1893
— fingo se många prof på folkets ondska och ovänlighet. Nu
då vi gingo fram, var allt så stilla och lugnt. Vi rastade ett tag
i staden Peh-kao, men alla uppförde sig ordentligt mot oss, och
det var ingen rusning af folket alls.
En stund efter mörkrets inbrott anlände vi till Macheng.
Här välkomnades vi på det hjärtligaste af bröderna Tjellström
och Wennborg. Äfven många af våra kinesiska kristna där kommo
tillstädes, ehuru det var så sent, och hälsade oss varmt.
Till Hitta.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
