Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Resa från Hankow. — Kinesiskt tryckeri. — Kinesernas religioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
människan göra sig fri endast genom den sanna kunskapen. Men
denna kunskap kan hon endast vinna genom ett rent hjärta och
ett rent lefverne.
Som bekant lär Buddha själavandring. Allt hvad en
människa gör i en lifsform, medför belöning eller straff i den
följande. Detta är en oundviklig lag, som Buddha kallar »karma».
Människans yttersta mål är att komma till Nirvana eller
»utslocknandet». Det är ej fullt klart, huruvida detta innebär en
förintelse af personligheten eller ett personlighetens uppgående
i gudomen. Det senare är väl sannolikt, ty Buddha själf, som
inträdt i Nirvana, framställes såsom lefvande och säges t. o. m.
hafva uppenbarat sig för sina anhängare. Buddhaismens
gudstjänst företer många likheter med den romersk katolska. På
sid. 158 har jag beskrifvit en sådan gudstjänst. Buddhaismen
har också sitt klosterväsende och sitt påfvedöme. Det andliga
öfverhufvudet residerade i många århundraden i det egentliga
Kina, men flyttades i i4:de århundradet e. Kr. till Tibet och
kallas där Dalai Lama.
Buddhaismen utmärker sig genom fördragsamhet mot
annorlunda troende samt genom välvilja och mildhet, icke endast mot
människor utan äfven mot djur. Människan anses nämligen hafva
haft en tillvaro före detta lifvet samt efter döden öfvergå till
något slags djur eller bli människa igen. Därför afhålla sig
buddhaisterna också i regeln från att misshandla eller döda djur
samt från att äta deras kött. De kunna ju tänka, att djuret är
en af deras aflidna förfäder, som nu under själavandringen
uppträder i denna form. Hvilken oerhörd utbredning buddhaismen
har, kan man förstå däraf, att hvar tredje människa på jorden
är buddhaist.
Buddhaisttemplen äro understundom synnerligen storartade.
På sid. 168 ser läsaren en fotografi af det inre af ett
buddhaist-tempel i Kanton. Bilderna längs salen äro afgudar. På sid. 177
ser han det inre af ett buddhaisttempel i Japan.
Buddhaisttemplen i Indien höra till de mest storartade byggnadsverk, som
finnas på jorden. Ett tempel helgadt åt den gudinna, som gör
kvinnor fruktsamma, finnes afbildadt på sid. 175. Ett Konfucii
tempel synes på sid. 171, och bilden af kinesisk tillbedjan kan
läsaren finna på sid. 161. Den senare är en fotografi efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
