Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Resa till Ichang. — Sinti. — Resesällskap. — Fiske i Jangtsifloden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
banken. Vi körde in ett par meter däri. Och när ångaren
backade, så var dess förstäf afbildad uti sanden.
Landskapet, som vi passerade, var icke synnerligen
omväxlande. Här och där, tämligen tätt, sågo vi byar och städer. En
stad, som tilldrog sig särskild uppmärksamhet, var Sinti på flodens
norra strand. Det lär vara en mycket stor stad, och våra
missionärer äro mycket angelägna att där få grundlägga en ny
missions-station. Om bara nödiga medel och personliga krafter funnes,
så ville vi väl gå deras önskningar till mötes. Dels är platsen
mycket betydande, dels utgör den, om jag så må säga, en naturlig
föreningslänk emellan vår station i Wuchang och vår station i
Shasi. Våra missionärer vilja nödvändigt »intaga» staden, innan
något annat missionssällskap hinner dit. De tycka, att då de äro
de, som börjat missionsverksamheten i de där trakterna, så skola
de ha en viss företrädesrättighet framför andra. De anse, att
det vore en förlust för vår mission, om amerikanska eller
engelska sällskap ginge dit före dem. Detta skulle stänga våra
egna utvecklingsmöjligheter. Sköld skrifver till mig därom följande:
»Då vi äro de äldsta i Shasi och rest i trakterna där, så
vore det både rätt och billigt, att vi finge skörda frukterna af
vårt förarbete.»
Icke långt ifrån Sinti — ungefär ett par dagsresor därifrån
— ligger en annan betydande distriktsstad Kienlihsien. Den
staden ligger också ganska nära Jangtsi-floden. Äfven den vilja
våra missionärer gärna intaga. Där lär icke finnas ett enda
Jesu vittne, under det att i Sinti en infödd evangelist arbetar,
tillhörande den amerikanska högkyrkliga missionen. Men som
läsaren lätt förstår, så är det en ganska dyrbar historia att bygga
nya stationer för europeiska missionärer, äfven om de göras
enkla och våra missionärer icke få ha synnerligt stora anspråk
på utrymme eller bekvämligheter.
»Dessa städer», skrifver Sköld till mig, »tillika med stora
köpingar och byar ligga alldeles midt på vårt fält. Vi skulle få
den mest utmärkta koncentrering af vårt arbete, om vi nu, så
snart som möjligt, finge intaga dessa städer. Och det vore
mycket tacknämligt, om lektorn i sina skildringar ville säga
några kraftiga ord eller komma med ett förslag till
missionsvännerna att rycka in i dessa städer just nu.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
