Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Inspektion af stationen. — Årsmöte. — Svårighet att uttala kinesiska ord rätt. — Inspektion af skolorna. — Besök vid andra missioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
och till min stora förvåning svarade han mycket kvickt:
Stockholm. Annars är det icke så särdeles väl bekant i utlandet,
hvad Sveriges hufvudstad heter. Jag hörde en gång omtalas,
att uti en fransk lärobok i geografi lär stå, att Sverige har tre
städer: Kristiania, Göteborg och — Vernamo marknad.
Vid vårt besök hos de nu nämnda missionerna passerade vi
förbi en storartad romersk-katolsk missionsstation. Läsaren kan
på sid. 216 se en fotografi af densamma. Tyvärr tillät tiden
oss icke att göra ett besök där. Enligt min mening har det
spända förhållande, som råder mellan katolsk och protestantisk
verksamhet, till stor del sin grund däri, att de så litet känna
hvarandra. Sannt är, att stor åtskillnad råder mellan dem i
läran och i sättet att missionera. Men förhållandet behöfver ändå
icke vara och skulle säkert icke vara så spändt, som det är, om de
kände hvarandra något närmare. Bland katolikerna finnas
säkerligen många uppriktigt fromma och för själars frälsning
nitälskande missionärer, öfver hvilkas verksamhet äfven en protestant
borde glädjas.
Slutligen besökte vi ett litet barnhem, tillhörande en engelsk
enkefru. Hennes man hade varit läkaremissionär i Ichang. Efter
hans död ägnade sig änkan åt den välsignelserika missionen att
taga hand om värnlösa, med en eller annan sjukdom behäftade
barn. Det var alldeles omöjligt att utan djupaste rörelse gå
igenom detta hem och se de lidande små varelserna, på samma
gång som det fröjdade vårt hjärta att betrakta den innerliga
fromhet samt den uppoffrande kärlek och glädje, som gaf sig
tillkänna hos föreståndarinnan, och för resten hos alla hennes
medhjälparinnor.
Särskildt tilldrog sig en liten blind flicka vår
uppmärksamhet. Hon kunde vara 5 å 4 år och låg i en vagga. Så snart
hon fick höra föreståndarinnans röst, så sken hennes ansikte upp.
På föreståndarinnans uppmaning började hon med stor glädje
sjunga en engelsk sång om Jesus. Historien om denna flicka är
ganska betecknande för Kina. I hennes föräldrahem kände man
endast besvär af henne och beslöt till slut att dränka henne.
Men den kvinna, som skickades ned till floden med det lilla
barnet, träffade under vägen en kristen kvinna, som i stället
hänvisade henne till detta hem. Där hamnade barnet alltså.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>