Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Evangelisten Shih (Sten). — Bref från honom. — Sändebref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
själars frälsning. Alla de, som här genom den gamle vördade
pastorn fingo mottaga evangelii undervisning, tacka Gud för
Edert varmt älskande hjärta.
Under den tiden var den ytterste uppe i Hupeh-provinsens
hufvudstad och låg på ett hospital där för att blifva botad från
sin sjukdom. Den gamle vördade pastorn själf besökte mig där
en -gång och den vördade pastorskan två gånger. Jag var
alldeles ovärdig att få dessa besök, fastän jag i mitt innersta ifrigt
längtade därefter.
På hospitalet låg jag 130 dagar. Jag förstod, att det för
mig icke var lätt att hoppas på att blifva frisk där, hvarför jag
tänkte att, om möjligt, resa tillbaka till Huangchow och söka
andra medel. Men på samma gång fruktade jag för, att det
skulle bli ännu svårare för mig, om jag komme hem, enär det
ej var hopp om att där få hjälp af någon utländsk doktor
förutom missionär Tonnér.
Den i2:te dagen uti 3:dje månaden kom jag dock hem till
Huangchow. Men så underligt att missionär Tonnér just samma
dags afton skulle resa till Kiang Peh för att dela ut lifsmedel.
Men det var intet att göra däråt. Missionär Nilsson skulle hjälpa
mig vid omläggningarna af såret. Jag tänkte att resa tillbaka till
Hankow till ett annat hospital för att, om möjligt, blifva hjälpt,
men jag väntade dock i Huangchow för att få se Guds vilja.
Efter en kort tid kom missionär Tjellström hit på en resa
till en annan plats. Då han sett min sjukdom, sade han, att
hvilken läkare, som än komme, och hvilken medicin han än
använde, skulle det vara alldeles detsamma. Endast Gud genom
sin stora kraft kan hjälpa dig, sade han. Och jag visste väl,
att förutom Gud fanns det intet hopp.
Tidigt en morgon, innan någon stigit upp, hörde min hustru
i sömnen, en röst som sade: »Ni måste smörja med olja och
bedja.» Min hustru förstod, att denna röst kom med anledning
af min sjukdom. Vi tänkte, att Gud härigenom ville undervisa
oss om att kraftigt bedja. Emedan vi ej aktade på orden:
»Smörja med olja», synes det oss, som om vi härigenom
ringaktade den heliga bokens ord.
Efter några veckors tid kom missionär Kullgren för att se
mig. Han erinrade om den heliga bokens ord att smörja med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
