Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkskolestadga togo sin början samtidigt med vårt
nya statsskick, och att de första förslagen utgingo
från personer, vilka tagit en verksam del i dettas
genomförande.
Till de mest framstående medlemmarna av den
grundlagsstiftande riksdagen 1809—1810 hörde
bröderna Axel Gabriel och Gustaf Abraham
Silverstolpe, den förre riddarhusets sekreterare, den
senare rektor vid Norrköpings läroverk, förut docent
i statskunskap, men år 1800 för sina politiska
åsikter avsatt och förvisad från Uppsala. Båda
räknades jämte sina vänner Georg Adlersparre och Hans
Järta m. fl. till ledarna för det frisinnade unga
Sverige. Båda hyste ett varmt intresse för
uppfostran, och det var från dem, som
reformsträvandena på skolväsendets område under den närmaste
tiden efter statsvälvningen företrädesvis utgingo.
Antagligen var det den äldre brodern, Axel
Gabriel, som i egenskap av medlem av
konstitutionsutskottet samt medförfattare till regeringsformen
genomdrev, att »vården om allmänna uppfostran,
jämte den om religionen, skulle vara anförtrodd åt
en särskild föredragande inför regenten», vilket
dittills icke varit fallet[1]. Efter ett sådant
stadgande blev det, såsom han själv säger,
»uppmuntrande och förhoppningsfullt att vända omtanken på
det uppväxande och de kommande släktens odling
genom de utvägar allmänna uppfostringen skulle
kunna bibringa».
Redan samma månad som ny regeringsform
blivit antagen och ny konung vald, framlade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
