Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningsväsendet sägas tjäna blott ett ändamål: det att
utbilda präster; allt annat tycktes staten betrakta
som något ovidkommande.
Nu fordra likväl alla folkklasser i staten, fortsätter
Silverstolpe, att deras barn måtte äga tillfälle till en
undervisning, i allmänhet så fri och allmän, att var
och en måtte vinna förmåga att själv välja levnadssätt,
men åtminstone sådan, att ett slags kunskaps- och
förståndsodling ligger till grund för vars och ens
tillkommande vandel. Var och en av oss har visserligen
allt för ofta hört den allmänna klagan över bristen på
sådana uppfostringsanstalter.
Ur medborgerlig synpunkt synnerligen
beklagansvärt finner han det förhållandet, att de
bemedlades och de obemedlades barn icke undervisas
tillsammans.
De, som nära undersökt saken, säger han, hava utan
tvivel med lidande sett, att förmögnare mäns barn
genast vid deras första bildning bliva ledda ur samhället
i stället för att ifrån de spädaste åren, medan inga
hinder ännu finnas för den naturliga jämlikheten, få
uppväxa ibland likar, ifrån början bildas genom
inbördes nötning och inbördes tävlan och strax leva i den
verkliga värld, som en gång skall bliva kretsen för
mannens kraftfulla verksamhet.
Dittills hade staten blott bekymrat sig om de
»lärda» undervisningsanstalterna, universiteten,
gymnasierna och trivialskolorna, på vilka den
slösat en omsorg, som mången gång t. o. m. verkat
mera klavbindande än befrämjande. Det vore nu
tid att lägga huvudvikten på folkets bildning
såväl i städerna som på landsbygden.
Det är blott ett ringa antal av statens medlemmar,
som hava den kallelsen att bliva nationens upplysare,
att intränga i vetenskapernas djup och genom sitt
snille, ehuru blott indirekt och långsamt, dock kraftigast
verka till statens förbättring och släktets förädling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
